DOKUMENT
Gotland klarade sig längst med att hålla coronaviruset borta från särskilda boenden. Men i slutet av april hände det som alla hoppats undvika – Tingsbrogården i Bro fick sitt första fall.
– När smittan kom in väckte det både rädsla och oro av naturliga skäl. Ingen av oss hade upplevt en pandemi i den här skalan tidigare och det var mycket vi inte visste om viruset, säger Marica Gardell, socialdirektör vid Region Gotland.
Att det ändå dröjde längre än i andra regioner hade sina fördelar, anser hon.
– Vi hade hunnit förbereda oss och fått en bild av hur det var i andra regioner. Men i det läget var det fortfarande ganska otydligt med hur skyddsutrustning skulle användas, och vi hade inte den skyddsutrustning vi har i dag.
Den hårdaste kritiken från medarbetarna är att det tog för lång tid att få in mer personal, när många i den ordinarie personalstyrkan insjuknade.
– Det var ett pressat läge och svårt att uppskatta där och då hur det skulle utveckla sig. Ordinarie personal gjorde ett fantastiskt jobb. Jag hade önskat att vi gjorde som vi gör i dag, att vi flyttar personal från andra boenden för att stärka upp. Hade vi fått in vikarier direkt hade vi haft en annan situation, och det har vi tagit till oss.
Enligt en IVO-anmälan gjord av en i personalen misslyckades Tingsbrogården tidigt med försöken att separera de sjuka boende från de friska, och personal sprang i mellan. Den bilden delas inte av Marica Gardell.
– Där vi kunde isolera gjorde vi absolut det. Men sen visade det sig att vi hade smitta på fler avdelningar än vi visste om, och det tog ett tag innan vi fick en bild av hur smittspridningen såg ut. Det hade också gjort skillnad om vi haft de riktlinjer kring skyddsutrustning som vi har nu.
Personal på Tingsbrogården har beskrivit hur de kände sig ensamma och bortglömda när smittspridningen var som värst. Fackförbundet Kommunal har även fått information om att deras medlemmar inte vågat prata med facket om arbetssituationen.
– Vi har varit jättenoga med att informera om att man alltid har rätt att prata om sin arbetssituation. Man har alltid rätt till att prata med facket, media och allmänheten. Jag tror att man har blandat ihop det med patientsekretessen och att det funnits en osäkerhet kring vad man får säga och inte. Sedan tror jag att det är naturligt att känna sig ensam när man är van vid att klara sitt uppdrag och plötsligt blir det övermäktigt, säger Marica Gardell.
Hon berättar att det ganska snabbt spred sig i sociala medier vilket boende som var drabbat, och att en jakt på vem som var "syndabocken" tog fart.
– Det var riktigt obehagligt och något jag aldrig tidigare varit med om. Det utlöste någon form av kris när man tilldelar någon ett enormt ansvar för att man burit in en smitta som ledde till att äldre personer dog.
Finns det något du skulle gjort annorlunda i dag?
– Det vi skulle ha gjort är att vi borde förstått mer kring medarbetares rädsla och oro. Det gjorde att vi fick nej från vikarier och det borde vi ha varit förberedda på, säger Marica Gardell.
Sedan i våras har mycket hänt och många nya lärdomar om viruset har gjorts.
– Framför allt handlar det om kunskap kring skyddsutrustning, användningen av munskydd och visir, som inte alls var tydlig i början. Det är också en ökad kunskap om att man ska vara extremt observant på tidiga symtom.
Sedan första smittspridningen på Tingsbrogården har smitta upptäckts på andra särskilda boenden på Gotland. Så sent som i början av december har två anmälningar gjorts till Arbetsmiljöverket, gällande två olika särskilda boenden, om att smitta kommit in efter att nya boende har flyttats från lasarettet till de särskilda boendena. Dagen efter inflytten har provsvar kommit om att personerna testat positivt för covid-19.
– Vi har tittat på rutinen för just provtagning innan man kommer till oss. Vi ska se till att man får provsvar innan inflyttning, men det finns fortfarande ingen garanti för att man inte smittas under själva förflyttningen.
Många ställer sig frågan hur det kan komma sig att smittan fortsätter att spridas på särskilda boenden trots att kunskaperna om viruset ökat. Marica Gardell förstår frågan, men menar att det inte är konstigt att viruset sprids inom äldreomsorgen när vi har en så pass utbredd samhällsspridning.
– Smittan når alla arbetsplatser, inte bara våra. Vi vet att covid-19 kan ge väldigt vaga symtom eller inga alls, vilket ibland gör det svårt att veta när man är smittad. Det kan också vara så att man inte har symtom på jobbet men senare på kvällen får man ont i halsen.
Statsminister Stefan Löfven slår fast i en intervju med Dagens Nyheter att regionerna bär ansvaret för att äldre på särskilda boenden inte har fått den vård som de har rätt till under pandemin. Att regionerna har misslyckats med coronabekämpningen inom äldreomsorgen vill Marica Gardell inte skriva under på. Hon menar att man nationellt kunde ha gjort mer.
– Till en början las all kraft på att klara slutenvården, vilket är helt rätt, men jag tycker att man glömde att riskgrupperna till stor del finns i hemtjänsten och på särskilda boenden. Det blev en ojämlik bild gentemot hälso- och sjukvården där deras medarbetare målades upp som hjältar och omsorgens medarbetare mer förknippades med inkompetens.
– Vi fick klara oss själva i många fall. Med all kraft beklagar jag de som förlorat sina äldre på särskilda boenden, men bilden av att äldreomsorgen inte klarade av det vill jag inte skriva under på.
Nu tycker hon att situationen är annorlunda.
– Att man väljer att vaccinera boende och personal på Säbo och inom hemtjänsten först tycker jag visar att man förstår var de sköraste i samhället finns, säger Marica Gardell.
Hur tycker du att Gotland har klarat pandemin inom äldreomsorgen?
– Det går inte att säga att vi har klarat det bra när vi får in smitta på boenden och äldre avlider. Men under förutsättningarna gör vi allt vi kan för att vi ska klara det så bra som möjligt.
Hur har det här året varit för dig?
– Det har varit en extremt speciell period. Vi har aldrig varit i en så omfattande pandemi förut och vi lär oss fortfarande om det här viruset. Annan utveckling har fått stanna av för att vi ska kunna fokusera på att klara den akuta, men utdragna, krisen vi befinner oss i. Men nu ser vi ljuset i tunneln i och med vaccinet.