Många DNA-prov klarar upp brott

DNA-tekniken har revolutionerat polisens utredningsarbete.
Och Gotlandspolisen ligger i framkant när det gäller den nya tekniken.
- Det gick trögt i början, men nu klarar vi upp fler brott, säger kriminalinspektör Roger Björkander.

Gotland2007-08-15 06:00
Före den 1 januari 2006 fick polisen bara ta DNA-prov på misstänkta för brott som kunde ge mer än två års fängelse.
Men efter en lagändring får polisen ta prover och registrera DNA-prov för alla brott som kan ge fängelse.
Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, för statistik över hur många DNA-prov polismyndigheterna skickar in. Det handlar dels om salivprov - så kallad topsning - och dels om DNA-spår från brottsplatser.
- Gotland ligger väldigt bra till, de hamnar på fem i topp bland polismyndigheterna, säger Tore Olsson, tillförordnad chef för SKL.

139 salivprov i år
Förra året skickade Gotlandspolisen in 78 ärenden med DNA-spår från brottsutredningar och 184 salivprov. Hittills i år har SKL fått 139 salivprov.
- Det är ungefär vad vi räknar med från ett så litet distrikt. Man kan jämföra med Stockholm som förväntas skicka in över 14 000 salivprover i år och än så länge bara skickat 4 700, säger Tore Olsson.
Det finns ännu ingen sammanställning över hur många fler brott som klaras upp med en ökad användning av DNA-teknik.
Däremot har SKL statistik som visar att antalet träffar i det snabbt växande DNA-registret som dubblerats på bara ett år, från 4 413 träffar år 2005 till 8 812 ett år senare.
Och enligt både SKL och Gotlandspolisen hamnar fler utredningar i domstol.

Klarar upp fler brott
- Det gick lite trögt i början eftersom DNA-prov kan upplevas som integritetskränkande.
- Men nu när vi kommit i gång klarar vi upp fler brott, säger kriminalinspektör Roger Björkander.
Bo Ekedahl, en av Gotlands två kriminaltekniker, håller med.
- Sedan vi fick börja topsa folk har vi fått väldigt många träffar i registret, säger han.
Men han framhåller samtidigt att DNA inte är svaret på allt. Ofta krävs mer bevisning än till exempel DNA på en fimp från en brottsplats.
- Enbart en fimp fäller ingen i domstol i dag.
FAKTA/DNA
DNA är en förkortning för deoxiribonukleinsyra, ett kemiskt ämne som bär den ärftliga informationen i våra celler. Kriminalteknikerna kan utvinna DNA från till exempel blod, sperma och saliv. Varje individ har ett unikt DNA som därför fungerar som ett genetiskt fingeravtryck.
Sedan den 1 januari 2006 har polisen har rätt att ta DNA-prov på alla som är skäligen misstänkta - den lägre graden av misstanke - för brott som kan ge fängelse. Proverna blir unika DNA-profiler som sparas i ett register. Den som frias från misstankar tas bort ur registret.
England ligger långt fram vad gäller DNA-teknik och där föreslås nu även trafikförseelser ge polisen rätt att ta DNA-prov, så att registret ska växa snabbt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om