Många DNA-prov klarar upp brott

DNA-tekniken har revolutionerat polisens utredningsarbete. Och Gotlandspolisen ligger i framkant när det gäller den nya tekniken. -Det gick trögt i början, men nu klarar vi upp fler brott, säger kriminalinspektör Roger Björkander.

Foto: unknown

Gotland2007-08-15 04:00
Före den 1 januari 2006 fick polisen bara ta DNA-prov på misstänkta för brott som kunde ge mer än två års fängelse.Men efter en lagändring får polisen ta prover och registrera DNA-prov för alla brott som kan ge fängelse.Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, för statistik över hur många DNA-prov polismyndigheterna skickar in. Det handlar dels om salivprov - så kallad topsning - och dels om DNA-spår från brottsplatser.-Gotland ligger väldigt bra till, de hamnar på fem i topp bland polismyndigheterna, säger Tore Olsson, tillförordnad chef för SKL.139 salivprov i år
Förra året skickade Gotlandspolisen in 78 ärenden med DNA-spår från brottsutredningar och 184 salivprov. Hittills i år har SKL fått 139 salivprov.-Det är ungefär vad vi räknar med från ett så litet distrikt. Man kan jämföra med Stockholm som förväntas skicka in över 14000 salivprover i år och än så länge bara skickat 4700, säger Tore Olsson.Det finns ännu ingen sammanställning över hur många fler brott som klaras upp med en ökad användning av DNA-teknik. Däremot har SKL statistik som visar att antalet träffar i det snabbt växande DNA-registret som dubblerats på bara ett år, från 4 413 träffar år 2005 till 8 812 ett år senare.Och enligt både SKL och Gotlandspolisen hamnar fler utredningar i domstol.Klarar upp fler brott
-Det gick lite trögt i början eftersom DNA-prov kan upplevas som integritetskränkande. - Men nu när vi kommit i gång klarar vi upp fler brott, säger kriminalinspektör Roger Björkander.Bo Ekedahl, en av Gotlands två kriminaltekniker, håller med. -Sedan vi fick börja topsa folk har vi fått väldigt många träffar i registret, säger han.Men han framhåller samtidigt att DNA inte är svaret på allt. Ofta krävs mer bevisning än till exempel DNA på en fimp från en brottsplats.-Enbart en fimp fäller ingen i domstol i dag.
DNA är en förkortning för deoxiribonukleinsyra, ett kemiskt ämne som bär den ärftliga informationen i våra celler. Kriminalteknikerna kan utvinna DNA från till exempel blod, sperma och saliv. Varje individ har ett unikt DNA som därför fungerar som ett genetiskt fingeravtryck.Sedan den 1 januari 2006 har polisen har rätt att ta DNA-prov på alla som är skäligen misstänkta - den lägre graden av misstanke - för brott som kan ge fängelse. Proverna blir unika DNA-profiler som sparas i ett register. Den som frias från misstankar tas bort ur registret.England ligger långt fram vad gäller DNA-teknik och där föreslås nu även trafikförseelser ge polisen rätt att ta DNA-prov, så att registret ska växa snabbt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om