Mando Diao i  ett fullsatt Wisby Strand

Det var pampiga trummor och stråkar och en välregisserad inledning med svartvit journalfilm från den 12 februari 1911 i bakgrunden – Gustaf Frödings begravning.

Musikaliskt har de lyckats förträffligt med Frödings texter.

Med sina tonsättningar av några av Gustaf Frödings diktskatter har Borlängerockarna Mando Diao erövrat en stor svensk publik. Svaret gavs på Sverigepremiären på Wisby Strand, det var absolut fullsatt och det var den bredast tänkbara rockpublik som hittat dit i går kväll.
Mando Diao träffar rakt in i det svenska vemodet, förstärkt med filmsekvenser i fonden – raka, svenska furor med sipprande morgonljus och en horisont som spräcks av sträckande gäss. Till detta stråkar och välarrangerade blåsinsatser.

Showen är mycket ambitiöst upplagd, med skickliga musiker och en line-up bestående av ett gediget komp, en trio stråkar, flöjt och klarinett och på scenen, liksom på skivan, har Gustaf Norén och Björn Dixgård tagit sångarhjälp av syster Linnea Dixgård i en vit änglalik klänning.

Trots detta tenderar konserten att bli stressad, Mando Diao borde lita mera på sin egen förmåga och vila i det de gör.
Mer om denna konsert, trots allt en homogen hyllning till Fröding som aldrig väjde för det svåra och om kvällens höjdpunkt, "Säv, säv, susa", kan man läsa i morgondagens GT.