Maktskifte öppnar vägen för friskolor

Donnergymnasiet, Atheneskolan och de andra friskolorna på Gotland kan komma att få sällskap av fler. Tre ansökningar ligger just nu hos kommunen.
Men hur är det med den politiska viljan? Av de sju partier GA frågat säger fem att de är positiva till friskolor. Ändå ställer sig barn- och utbildningsnämnden tveksam till de senaste ansökningarna.

Gotland2006-09-05 06:00
Det är skolverket som beslutar och ger tillstånd till friskolor, men kommunen är en tung remissinstans på vägen till ett beslut. När barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott vid senaste sammanträdet diskuterade tre ansökningar om att få starta friskolor blev det nej till samtliga. En av dem är Guteskolan, som vill starta en grundskola vid Lernia i Visby. Nej blev det även till en gymnasieskolan med inriktning på frisörutbildning och även till Atheneskolans ansökan om att få starta gymnasieutbildning i Visby.
Av den majoritet som styr kommunen i dag säger socialdemokraterna och vänsterpartiet klart nej till friskolor, medan miljöpartiet är positiv. På GA:s fråga svarar partiet att friskolor och kommunala skolor oftast berikar varandra. Men samtidigt lämnar man en brasklapp - antalet friskolor måste stå i rimlig relation till elevantalet.
Blir det maktskifte efter valet blir kommunens syn på friskolor sannolikt en annan.
GA har även frågat partierna om de vill satsa på lokalproducerad mat i skolorna. Förra året väckte Maths Röcklinger, odlare i Lärbro, frågan när han upptäckte att den potatis som serverades var både förkokt och skalad på annat håll. Det var till och med så att den potatis som barnen åt inte ens var svensk, utan odlad i Tyskland, Danmark eller Holland. Efter det avslöjandet satte Maths Röcklinger upp en protestlista och fick ihop 1 162 namn.

Bakbundna av lagen
Viljan att servera lokalproducerad mat finns hos alla partier. Men fler av de gotländska partierna påpekar att de är bakbundna av lagen om offentlig upphandling. På andra håll har dock ansträngningar gjorts för att komma runt lagtexten. Göteborgs stad beslutade för flera år sedan att de negativa miljöeffekter som långa transporter innebär ska vägas in vid upphandlingar.
Förra året kom några elever vid Sveriges lantbruksuniversitet i ett examensarbete fram till att miljömål och hälsosäkerhet är två krav som borde kunna ställas vid offentlig upphandling, utan att man för den skull bryter mot EU:s krav på fri rörlighet och konkurrensneutralitet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om