Lugna gatan för frivilliga snöröjare
För många pensionärer och andra som inte själva klarar att skotta den egna tomten eller uppfarten, innebär den senaste tidens myckna snöande stora problem!Eller?Nja. Det kunde ju tyckas så, men...I själva verket är kommunens lista över frivilliga snöröjare, till stora delar outnyttjad.
Tekniska förvaltningen tillfrågades, om man kunde tänka sig att ta över den icke lagkrävda tjänsten.
- Vi hade inte mera pengar vi, så vi sade nej, berättar Niklas Callenmark, vägansvarig för Gotland utanför Visby.
I stället beslutades att förvaltningen skulle, via annonser och kommunens hemsida, bjuda in till en lista med hugade snöröjare, som kunde tänka sig att hjälpa grannar och andra att, för hand eller med maskin, skotta snö.
Många svarade och "snöröjarlistan" lanserades säsongen 2002/2003.
I dag består den av 23 namn på enskilda personer och företag. Kommunen står inte för några kostnader, utan det är en ensak mellan snöröjaren och den som beställer tjänsten.
Hur flitigt använd är då listan?
- Inte särskilt, konstaterar Niklas Callenmark.
Det visade sig nämligen att de allra flesta kunnat ordna snöröjningen på egen hand, även utan kommunalt stöd.
Inget skottjobb
- Man löser det själv, via grannar, barn, barnbarn, vänner och bekanta!
Det säger Peter Klintberg i Stenkumla, ett av de 23 namnen. Han har varit med på listan sedan starten och konstaterar att det inte har resulterat i särskilt många uppdrag.
- Det har väl varit ett par påringningar per år, inte mer.
I år har han inte gjort ett enda "skottjobb".
- Jag har inte haft tid när de ringt och då har de löst det själva eller via någon annan, säger Peter Klintberg, som driver det egna företaget PK Allservice.
Snöproblemet är nog större på landsbygden, tror Peter, samtidigt som det just där kan lösas lämpligt.
- Där vet man vem som har en traktor eller maskin, så löser man det själv på smidigaste sätt.
Få påringningar
Mats Röcklinger på Röcklingers handelsträdgård i Lärbro, har röjt snö i 52 år, främst för kommunens, Gotlandshems och andra företags räkning.
Just nu är det i regel tidiga morgnar och sextimmarspass för två traktorer samtidigt, konstaterar han.
Den frivilliga snöröjarlistan, har dock knappast gett något merjobb...
- Inte så många som man trodde det skulle bli. Tre-fyra per år. Det kostar ju pengar, då tar man hellre hjälp av grannar och goda vänner. Det hade jag nog gjort själv också, om det hade varit så.
Mikael Erixon från Broungs i Stenkyrka, är också med på listan sedan tre år.
I år har han fått två påringningar.
- I båda fallen tipsade jag som folk som bodde närmre till. Det blir dyrt om man ska åka långt för att skotta lite och det spelar ju ingen roll vem som röjer. På så sätt kom ju listan till nytta ändå.
Så jobbar vi med nyheter