En åskådarplats bland bänkraderna i Visby domkyrka den 13 december är åtråvärd och under 1100-talsvalven är det som vanligt fullt till sista plats.
- Vilken är bästa ståplats, frågar Pia Grönwall sina vänner Yvonne Svensson och Katarina Höglund, när de står inför dörren. De är högskolestudenter och bor i Visby, men det är första gången de är i Visby domkyrka för att uppleva stämningen och värmen från ljus och sång.
- Att se på Lucia är julstämning. Man laddar inför julen och får en kickstart, säger Yvonne Svensson förväntansfullt.
Spänd väntan
Så är tiden inne och kyrkklockorna ringer. Nu väntar alla tyst och med spänning, på Lucia med sitt följe.
I strumplästen och med mjuka, flytande, steg, skrider Gotlands lucia Camilla Hansson med sina sex tärnor, till La Scalakörens vackra toner av Sankta Lucia, Strålande helgonfé.
Psalmerna byter om varandra hos den 14 personer stora La Scalakören, under varsam dirigering av Maria Wessman Klintberg. Lugnt, men starkt och självsäkert läser Camilla Hansson sin luciadikt på mjukt klingande gotländska.
- Sjung töisar! uppmanar luciageneral Rolf Wahlgren efter att han påannonserat följets "extranummer".
Traditionellt smycke
Med Tänd ett ljus, får äntligen Lucia och hennes tärnor ta ton i domkyrkan. Stämningen lättas upp med en aning av allsång bland bänkraderna.
- Vad roligt att ni ville komma, säger årets talare Mats Pettersson, nyhetschef på Gotlands Tidningar.
Innan det är dags att kröna årets Lucia och trä på det traditionella smycket runt hennes hals, berättar han om sin egen lussekarriär. Eller avsaknad av.
- Jag blev av någon anledning utnämnd till sotarpojke i högstadiet. Eftersom det innefattade solosång, fick jag rampfeber och fejkade sjukdom.
Men Mats Pettersson har alltid älskat denna ljusets högtid - ett andningshål bland måsten och förväntningar inför julen. En kärleksrelation han säkert delar med många, med tanke på den stora uppslutning som Luciaföljet möter år efter år.
- Visst är det mysigt, utbrast domprosten Mats Hermansson, med viss underton.
Innan han skulle önska alla besökare ett fortsatt luciamys, ville han stanna upp var och en, påminna om hur bra vi har det. Han talade om dagens angelägna ämnen som Lucia väcker liv i. Annat än att det är mysigt med ljus och skönsång. Bland annat drog han liknelser till vår tids handel med unga flickor. Om att förvägras sitt eget liv, som Lucia själv enligt myten råkade ut för. Än mer aktuellt var parallellen till helgens bombdåd i Stockholm.
- Tänk på medmänsklighet och varje människas unika värde, uppmanade domprost Mats Hermansson.
Skratt och lättnad
Efter en knapp timme var det dags för hela Luciaföljet och La Scalakören att ta varvet runt i kyrkan. Och de flera hundra i den fullsatta Sankta Maria att få en sista glimt av Lucia i sin ljusprydda krona, återigen till tonerna av Sankta Lucia.
Ute i foajén blandades publikens applåder med pustningar, skratt och lättade leenden hos de vitklädda sångfåglarna.
- Ni ska veta att ni gör ett fantastiskt jobb. Det är så många som sitter och väntar därute på er varje år, berömde Mats Pettersson tjejerna efter uppträdandet i domkyrkan.
Från norr till söder
Och en hel del väntar fortfarande. I dag lussar Camilla Hansson och hennes tärnor vidare på både Sudret och på norr, för att sprida värme, ljus och hopp i mörka tider.