Tre år efter att Lotti Carlgren helt lagligt hade köpt en cykel på loppmarknad i Visby blev hon av med den. Polisen gav den till en kvinna som påstod sig bestulits på just den cykeln.
Mannen som sålde den till Lotti Carlgren hade tidigare köpt den på en annan loppmarknad för 50 kronor och rustat upp den. 800 kronor betalade hon, men hon fick ingenting i ersättning när den tre år senare beslagtogs.
- Jag som konsument har gjort allting rätt men ändå är det jag som står utan varken cykel eller pengar, säger hon.
Få känner till lagen
År 2003 ändrades lagen om god tro, men enligt en undersökning som stöldskyddsföreningen gjort känner få till det. Tidigare har den som köpt någonting i god tro haft möjlighet att behålla varan. Så är det inte i dag.
Köper man en vara i andra hand som sedan visar sig vara stulen är man enligt lag skyldig att lämna tillbaka varan och man får heller ingen ersättning av förstahandsägaren eller försäkringsbolag, vare sig man har kvitto på köpet eller inte.
Visar det sig att du borde ha förstått att varan var stulen kan du bli åtalad.
- Den enda rättigheten du har är gentemot säljaren, vars identitet ofta är okänd. Därför är det så viktigt att man känner till vad som gäller, säger Pia Lindström på stöldskyddsföreningen.
Kan utnyttjas fel
Lotti Carlgren är tveksam till lagförändringen. Hon tycker det är bra att god tro inte längre kan utnyttjas. Men den nya lagen gör det möjligt att utnyttja åt andra hållet.
- Jag anser att du måste kunna bevisa att något är ditt för att få tillbaka det. Så är det inte i dag. Hur ska man våga köpa någonting då? säger hon.
Tar en risk
Enligt Gotlandspolisen är problemet med människor som handlat i god tro inte jättestort. Ungefär fem till tio anmälningar om året får man in.
Roger Björkander på Kriminalavdelningen instämmer i att polisen inte behöver något bevis för att beslagta ett föremål som någon påstår sig vara rättmätig ägare till. Det räcker med en polisanmälan.
- Du tar en risk varje gång du handlar i andra hand. Även om du får ett kvitto, säger Roger Björkander.
Stöldskyddsföreningen rekommenderar folk att be om ursprungskvittot. Vilket enligt dem är ett bra sätt att få veta att varan inte är stulen. Enligt en undersökning som stöldskyddsföreningen gjorde under år 2009 visade det sig att endas nio procent av andrahandsköparna frågade säljaren efter ursprungskvitto.
Var försiktig
- Jag kunde få ett kvitto av säljaren men det hjälper inte mig. Ska jag också be om ett kvitto från när cykeln som kan ha varit köpt för flera decennier sedan? undrar Lotti Carlgren.
Om affären verkar skum bör man dra öronen åt sig trots att ett ursprungskvitto finns. Det är nämligen inte alltid bevis nog för att varan inte är stulen.
- När du köper en begagnad vara bör du ha i åtanke att den kan beslagtas. Det kan hända, säger Roger Björkander.