"Lönen kompenserar inte det ansvar de tar"
Löneutvecklingen går trögt för Vårdförbundets medlemmar och nu drar förbundet i gång kampanjen "Helt sjukt", där man kräver att vårdpersonal ska ha lön efter arbetsinsats och ansvar.
- Många medlemmar har en treårig utbildning och påbyggnadsutbildning, men lönen de får kompenserar inte riktigt det ansvar de tar. De kan ha jobbat i många år och vara en viktig person på avdelningen, men det är inget som syns i lönekuvertet, säger Johan Lindhe, styrelsemedlem i Vårdförbundet avdelning Gotland.
I 20 år har Vårdförbundets medlemmar haft individuell lönesättning, men löneutvecklingen har inte blivit vad man hade hoppats på och de senaste åren har det generella lönepåslaget legat på cirka två procent om året.
- I år är det kanske lite mer pengar än tidigare år, man har värderat upp sjuksköterskor lite i förhållande till andra grupper, säger Tin Söderdahl, ordförande i Vårdförbundet avdelning Gotland.
Löneutvecklingen har sett olika ut på olika arbetsplatser.
- Mest eftersatt är det på lasarettet, det ser inte lika illa ut i hemvården, säger Johan Lindhe.
På Visby lasarett har man även problem med att rekrytera personal till sommaren och det är framför allt nattpersonal som saknas.
- Till sommaren verkar det skralt, igen, säger Tin Söderdahl.
Långsiktigt
Kampanjen "Helt sjukt" är inte knuten till detta års löneförhandlingar, utan handlar om att mer långsiktigt förändra attityder och öka förutsättningarna för en bra löneutveckling för Vårdförbundets medlemmar.
- Vi vill höja statusen på yrket. Vi behöver kanske sätta pris på vad en sjuksköterska kostar och det priset måste kanske bli högre. Alla behöver vård, det är något som alla som betalar skatt vill ha, säger Tin Söderdahl.
Enligt Vårdförbundet avdelning Gotland, är ingångslönerna, på strax över 18 000 kronor i månaden, egentligen inget problem, det är löneutvecklingen, eller avsaknaden av sådan, därefter, som är problemet.
Ann-Britt Nilsson, har arbetat som sjuksköterska sedan 1989 och hon tycker inte att den individuella lönesättningen fungerat särskilt bra.
- Om du har gått och vidareutbildat dig och fått kompensation för det, så tas det hänsyn till det sen, så att de andra hinner i kapp. Jag gick och vidareutbildade mig i onkologi 1997, sen har jag fått vänta in de andra, så jag har stått ganska still, säger hon.
I sitt arbete med patienter med tumörsjukdomar, möter Ann-Britt Nilsson dagligen människor i kris.
- När man jobbar med onkologi, jobbar man hela tiden väldigt nära anhöriga. Vi har död och sorg väldigt nära inpå och vi ska varje dag bemöta patienter som är i kris, på ett professionellt och bra sätt, utan att själva gå sönder. Vi använder oss själva väldigt mycket som instrument, säger Ann-Britt Nilsson, som inte tycker att hon och hennes kollegor får betalt i förhållande till det ansvar som vilar på dem.
- Jag håller på med potenta läkemedel, som jag inte får göra fel med och jag ska hela tiden kunna rimlighetsbedöma, både preparat och doser. Jag måste kunna biverkningsprofiler på de preparat vi ger, dels för att förbereda patienten, dels för att kunna läsa av patienten.
Ann-Britt Nilsson tycker att kampanjen "Helt sjukt" är bra och hoppas att den kan leda till bättre löneutveckling för henne och hennes kollegor, men det knappast lönen som motiverat hennes yrkesval.
- Jag tror egentligen inte att någon väljer det här yrket för lönen. Jag skulle aldrig välja något annat, även om jag fick mindre betalt.
Så jobbar vi med nyheter