Löftet om skattehöjning infriades - dubbelt upp
Det är svårt att styra Gotlands kommun - mycket svårt. Missnöjda väljare har ordnat maktskifte i de tre senaste valen till kommunfullmäktige.Den gångna mandatperioden har socialdemokraterna styrt kommunen tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet.Det främsta vallöftet, att höja kommunalskatten, har infriats två gånger. Kan det beveka väljarna den här gången?
Men redan dagen efter hade Jan Lundgren bytt ut champagnen mot lättmjölk - en signal om att det stundade tuffa tider.
De viktigaste vallöftet var att få ordning på kommunens ekonomi. Höjd kommunalskatt användes förra gången man var vid makten (1994-1998) och ett beslut om en ny skattehöjning var utlovad redan innan utgången av 2002.
Två månader efter valet klubbade kommunfullmäktige en höjning. Skatten höjdes med 50 öre 2003 vilket gav en förstärkning med 35 miljoner kronor.
I år har skatten höjts med ytterligare 50 öre. Från 32:25 vid mandatperiodens början har utdebiteringen ökat till 33:25 och Gotland tagit klivet upp på 25:e plats i kommunalskatteligan.
Skattehöjningen var ett sätt att få ordning på ekonomin. Efter ett år med socialdemokraterna, västerpartiet och miljöpartiet vid makten redovisade kommunen ett överskott på två miljoner kronor.
Det imponerade inte på kommunens ekonomidirektör Göran Gyllenkrok, som ansåg att överskottet borde ha varit 40-60 miljoner kronor.
Balans nåddes
För 2005 redovisar Gotlands kommun ett överskott på 82 miljoner kronor, och i bokslutet konstaterar kommunen att balans är uppnådd. Under åren 2002- 2005 har det totala resultatet blivit 109 miljoner kronor, vilket i bokslutet nämns som ett tecken på att det finns en balans över tiden.
I valrörelsen motsatte sig folkpartiet, moderaterna, kristdemokraterna, centerpartiet och gottlandspartiet en skattehöjning.
Beslutet att höja skatten fick hård kritik, bland annat av centerpartiet som påpekade att Gotlands attraktionskraft skulle minska.
Med en krona till på skatten fanns en risk att ön tappar i befolkning. Antalet gotlänningar har också minskat med 100 under mandatperioden.
300 anställda bort
Arbetet med att få ekonomin i balans har bland annat lett till att antalet anställda i Gotlands kommun minskat med nära 300 under mandatperioden.
Det har påverkat arbetssituationen för många av de anställda, men sjuktalet för kommunanställda har ändå sjunkit. Att förbättra hälsoläget för dem var ett annat socialdemokratiskt vallöfte. Sjuktalet var som högst 2001, då det var över 7 procent av anställningstiden. Därefter har sjuktalet minskat, men är fortfarande för högt.
Förra året var det 6,1 procent. Målet är att nå ner till 4,6 procent under 2006.
Att antalet anställda minskat beror till stor del på att kommunal verksamhet lagts ut på entreprenad. När Göransgården lades ner sommaren 2004 tog Attendo Care över driften av det nya äldreboendet Pjäsen.
I november samma år fattade fullmäktige beslut om att lägga ut hemtjänst på entreprenad, och vid senaste årsskiftet tog Ragnsells över sophämtningen. För närvarande pågår upphandling av operatör för ambulanssjukvården.
Försäljningar gav pengar
Till viss del beror det förbättrade resultatet på stora fastighetsaffärer. 2003 sålde kommunen kvarteret Valnöten, med 66 lägenheter.Försäljningen initierades när de borgerliga partierna hade majoritet i kommunen, men slutfördes av den nya fullmäktigeförsamlingen. Kommunen sålde kvarteret till Gotlandshem för 60 miljoner kronor. Sedan såldes Valnöten till kvarterets nybildade bostadsrättsförening.
Under mandatperioden har även Gotlandshem sålt kvarteret Appellen, med 64 lägenheter, för 57 miljoner kronor till kvarterets bostadsrättsförening. Gotlandshem motiverade försäljningen med att företaget behövde pengar för att bygga nytt. Förra året såldes restaurang Burmeister till Faktab för 7,2 miljoner kronor.
Oppositionen har under mandatperioden kallat fastighetsförsäljningarna för "konstgjord andning" - ett sätt att hålla ekonomin upp som i längden är ohållbart.
Nedlagda skolor
I valrörelsen 2002 sade Brittis Benzler (v) att det inte ska gå lättvindigt att lägga ner en skola. Efter valet blev hon kommunalråd med ansvar för skola och barnomsorg, och under hennes tid som ordförande i barn- och utbildningsnämnden har antalet elever i grundskolan minskat från 7 030 vid mandatperiodens början till 6 480.
Med drygt 500 barn färre i grundskolan har Brittis Benzler varit med om att lägga ner skolorna i Barlingbo, Halla, Hejde, Stenkumla och Träkumla.
Som en satsning på landsbygden utlokaliserades kultur- och fritidsförvaltningen i år till Lövsta. Nästa år är det tänkt att löneadministrationen ska flytta från Visby till Slite.
Dåligt företagsklimat
Oppositionen har under mandatperioden återkommande kritiserat socialdemokraterna för att man inte gjort något åt företagsklimatet på Gotland.
Senast Svenskt Näringsliv gjorde sin sammanställning över klimatet hamnade Gotland på plats 232 bland 290 kommuner. Företagarna upplever bland annat stora problem med kommunens regler, byråkrati och attityder.
Kritiken ledde till att kommunstyrelsen i april antog ett åtgärdsprogram som ska stärka begreppet "Smidiga Gotland". Bland annat ska tillgängligheten öka, handläggningstider korta och rutiner förklaras tydligare.
Utbyggd kollektivtrafik
En satsning på kollektivtrafiken krävde flera partier i valrörelsen 2002.
På våren 2004 infördes "Bussiga kortet" som ger ungdomar under 20 år möjlighet att åka gratis med kollektivtrafiken under skolterminerna.
Tekniska nämnden fick sedan 8 miljoner kronor extra för att kunna satsa på en utbyggd kollektivtrafik, och en utbyggd turlista infördes i januari 2006.
I de allra flesta frågor har majoriteten varit överens. Men i frågan om en kongresshall var vänsterpartiet redan i valrörelsen emot kommunal inblandning och höll sedan den linjen konsekvent.
När det principbeslutat att bygga togs röstade vänsterpartisterna således emot, men det socialdemokraterna fick stöd av merparten av ledamöterna i de andra partierna. Nu byggs det för fullt.
Så jobbar vi med nyheter