Liv i hemliga rum

är försvaret lämnade sina hemliga rum under och över mark på ön öppnas nya möjligheter till återbruk av det militärhistoriska arvet.
Av de tusentals militära befästningarna som byggdes på Gotland före, under och efter andra världskriget finns bara spåren kvar.
1990 började avvecklingen av kust- och kanonvärn och fram till 2003 hade 653 värn raserats och 141 var överlämnade till markägare.
2004 var cirka 250 stycken kvar att avveckla och 2005 fanns 178 värn kvar. Av dessa blev 37 fornminnesförklarade och några lämnade till försäljning.

Vid Nyhamn i Lummelunda har ett gammalt kulsprutevärn byggts om till bastu. I Bungenäs planeras kulturaktiviteter i radarstationen insprängd i berget. På Bräntings i Rute har ett krigssjukhus under jord blivit vinkällare och armborstskyttebana och barackerna ovan mark används som sommarstuga.
Fortfarande finns nedlagda fastigheter som hört till försvaret till salu. Vad sägs om en strandfastighet på Fårö där sjöbod med västerläge, kvällssol och egen pir ingår.
Nära sex miljoner kronor fick Fortifikationsverket för fyrvaktarstugan med tre rum och kök med havet och naturreservatet Hall-Hangvar som närmaste granne.
Drygt 1,5 miljoner betalade den nye ägaren till kalkstensgården med mangårdsbyggnad i originalskick och med 12 0000 kvadratmeter tomt nära Tofta skjutfält och bad.

Sommarstuga i krigssjukhus.
- Vi letade efter ett sommarhus. Jag såg en annons om en militär byggnad på skogstomt till salu, lämnade ett skambud och hade turen att få köpa, berättar Gustav Malmborg.
Nu är han lycklig ägare till cirka 400 kvadratmeter nyrenoverat hus i en tallbacke och med lika många kvadratmeter underjordiska gångar och rum på nordöstra Gotland.
Det är sol över Bräntings i Rute och marinens krigssjukhus från 1960-talet byggt på platsen för ett barackläger från 1940-talet. Här lever Gustav och Anna Malmborg från Bro sommarliv tillsammans med småsorkarna Alvin och Viktor.
- Huset är stort och i fint skick med fullt utrustat kök. Här finns toaletter och duschrum, flera sovrum och ett samlingsrum som vi gjort om till bankettsal med plats för stora sällskap och möblerat med auktionsfynd för medeltidsfest, säger Gustav.
Som armborstskytt är han rankad som nummer 16 i världen. I fjol satte han nytt svenskt rekord och belönades med guld vid sm armborsskytte och i lag tog Gotland hem samtliga medaljer i klasserna sporting och medeltid.
- Inga sjukhusinventarier finns kvar i röntgenrum, operationssal och labb. Men alla gångar och utrymmen under mark kan användas på många sätt. Temperaturen är den rätta för en vinkällare. Vi i haft tävling i armborstklassen 3D och svensexa och ambulansintaget har blivit bågskyttebana, berättar Gustav.
Familjen Malmborg har behållit den militära prägeln med färger i rött, svart och grått och möbler som passar i miljön, exempelvis sängar från Livgardet i Stockholm.

Bastu i kulsprutevärn. Rolf Larsson är museichef vid Gotlands försvarsmuseum i Tingstäde. Han är barnfödd i Lummelunda och har en stuga vid Nyhamn. Där finns ett kulsprutevärn som övertogs i början av 1990-talet av sex familjer i Kambs tomt- och vägförening.
- Det blev ett pilotvärn och det första som militären lämnade över. Då var bunkern sönderslagen och fylld av sten och vi gjorde i ordning den med mål att behålla det yttre med bastu inne. Vi tycker det är ett bra sätt att ta tillvara och återanvända vårt militära arv med minnen från andra världskriget, säger han.
Det är solglitter över sjön och den steniga stranden med bastubunkern. Inne blandas nytt och gammalt med lavar kring ett litet bord och vedkamin. Rolf Larsson pekar på kulspruteramen som finns kvar under pansargluggarna med fönsterglas.
- Vi slet med renoveringen i veckor, konstaterar han och berättar om värnen som på 1940-talet byggdes runt den gotländska kusten. När försvaret beslutade om avveckling gick budet om övertagande till markägare, hembygdsföreningar eller privatpersoner som fick ta över ansvaret. Ett ja eller nej avgjorde om en anläggning togs bort eller blev kvar, förklarar han.

På Bungenäs finns en av öns fem kustspaningsradarstationer byggda på 1950-talet. De sprängdes in i berget med stridsvärn i nära anslutning. På Bungenäs planerar ägaren publika aktiviteter med upplevelsevandring i tystnad och evenemang med ljus och ljud.
- Vi visste att bergrummet fanns men inte var det låg. Tack vare Gotlands förvarsmuseum och Ingmar Bohlin i KA3s kamratförening hittades ingången som doldes under sten och betong, berättar arkitekten Daniel Heilborn.
150 meter in i berget vindlar långa, trånga gångar och grottlika rum. Därinne är mörkret kompakt, luften rå och det porlar av vatten.
- Alla sa att det skulle vara blött men vattnet leds bort via brunnar. Rykten gick om en stor ståldörr som inte skulle gå att öppna men när vi hade grävt bort stenen och spettat upp betongen hittade vi dörren med ett litet hänglås, berättar arkitekten Erik Gardell.
Ett omfattande system av gångar mötte Bungenäs arkitekter i den mytomspunna radarstationen som delvis ligger under havsytans nivå. En gång med trapphus leder upp i ljuset till Bungenäs högsta punkt.
- Det är som om tiden stått still i berget sedan det stängdes till. Det är verkligen spännande att öppna upp, man känner historien och det kalla kriget, säger Daniel och Erik.

I Tingstäde finns Gotlands försvarsmuseum. Det ligger mitt i Tingstäde fästning, en sex kilometer lång försvarsmur med fem betonggjutna skansar, byggd på 1900-talet som en av de två som finns i Sverige.
-Befästningen var som ett samhälle med krigsmaktens förråd för materiel och livsmedel, bageri, kafferosteri och smedja. Förrådsområdet, som började byggas 1898, rymde förnödenheter i 30 dygn för hela öns befolkning och museet är inrymt i sädesmagasinet som byggdes 1903, berättar platschefen Lasse Larsson.
I museet kan besökaren följa den gotländska militär- och försvarshistorien från fornborgarnas tid på ön till gotländska insatser i det forna Jugoslavien.
- Museet förändras och utvecklas ständigt.Senast köpte vi fler fordon och pjäser till artilleri och luftrum. Nu är den fjärde skansen iordninggjord och där vill vi göra en förläggning med övernattning, berättar Lasse Larsson.
Intresset för militärhistoria är stort och i fjol räknades över 3 000 besökare vid museet som också har en restaurang med fullständiga rättigheter.

Liv i hemliga rum

Bastubunker, vinkällarvärn, sommarstuga armborstskyttebana och publik upplevelseplats. Det är några exempel på kreativt återanvändande av öns gamla försvarsanläggningar.