Litet motstånd mot skolnedlägningar
Ett tiotal skolor på landsbygden riskerar nedläggning.Men med undantag från Sudret så verkar det finnas stort stöd för detta.
Något som man anser sig ha stöd för efter de samrådsmöten som under senhösten hållits inom ramen för Skola Gotland 2008. För vid sex av sju möten ansågs skolornas standard och möjligheter vara viktigare än läget.
Undantaget var Hemsemötet där det genomgående ansågs mycket viktigt att sockenskolan får vara kvar.
Ja, från förvaltningen har man medvetet satsat på att få kommuninnevånarna engagerade i den framtida skolorganisationen på ön och därför bland annat delat ut tidningen "Hur vill du att skolan på Gotland skall vara?" till samtliga hushåll och genomfört sju informationsmöten för grundskolan fördelade på rektorsområdena.
- Vi kände behov av en bredare dialog på grund av de många bygdegårdsmöten som förekommit där vi diskuterat ett skolhus i taget. Den sammantagna bilden är att det blivit en positiv respons även om det inte varit väldigt mycket folk på samtliga möten, sammanfattar barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler, (v).
- Jag är väldigt nöjd, det ger en bra grund att gå vidare med framtidens skola.
Goda lärmiljöer
Återkommande på mötena har varit kravet på goda lärmiljöer, ibland har det handlat om att det skall finnas behöriga lärare, ibland att skolan inte skall vara för liten, ibland om att det skall finnas en skola i min bygd.
- Det skall vara en bra skola för mina barn. Och det är ju skolans grunduppgift.
Brittis Benzler konstaterar att de flesta tagit sig förbi "huset" och att diskussionen inte fastnat där.
- Men på mötet i Hemse var det viktigt var vi undervisade. Man skulle kunnat var lika låst i Roma men det var man inte.
Skoldirektör Peter Molin konstaterar att på Sudret har det skett en koppling till att skolan är en förutsättning för det sociala livet utanför skolan.
- Men detta är inte vår uppgift som skolförvaltning att ta ansvar för utan vi ser till skolans bästa. Regionala hänsyn blir en fråga för politikerna.
Men han framhåller att det mesta annars handlat om framtiden, skolors rykten, friskolans resultat, kompetent lärarkår, skolskjutsar/transporttider, möjligheten att välja skola. Det är viktigt att skolorna har samma standard och ger samma förutsättningar.
- Budskapet har varit: Gör något, gör det snart och i en helhet.
Nästa steg blir att förvaltningen i slutet av januari kommer att presentera vilka skolor spridda över ön man anser att det bör satsas på. Nedläggningar blir det, 10-15 har nämnts, elevantalet minskar överallt och för små skolenheter anses inte bra för elevernas utveckling och möjligheter.
Det blir den nyvalda barn- och utbildningsnämnden som får ta ställning till kommande förslag. Brittis Benzler menar att det inte hade varit rätt att nu gå in och fatta beslut i denna fråga.
- Men jag hade gärna fullföljt processen, säger nämndens avgående ordförande som efter årsskiftet dock sitter kvar i nämnden som ledamot.
Så jobbar vi med nyheter