Linda, 43, om hjälpen till pappan: “Det är min plikt“

Den snabba digitaliseringen av samhället har gjort att de icke-digitala tjänsterna avvecklats fortare än vad vissa hunnit anpassa sig till. Lindas pappa är en av dem som drabbas.

”Jag fattar att det behöver gå framåt men det behöver ju inte gå överstyr”, säger Linda Hellgren om hur digitaliseringen av samhället påverkar framförallt äldre.

”Jag fattar att det behöver gå framåt men det behöver ju inte gå överstyr”, säger Linda Hellgren om hur digitaliseringen av samhället påverkar framförallt äldre.

Foto: Tilde af Klintberg

Gotland2025-05-19 20:00

Är du en ”digital inföding”, ”digital invandrare” eller kanske en ”digital hjälpare”? Vilken kategori du tillhör beror på om du växte upp med internet och mobilteknik eller om du anpassade dig till det senare i livet. Det kan vara en utmaning för såväl dem som hamnar på efterkälken som för dem som behöver hjälpa de digitala nybörjarna.

Linda Hellgren, 43, behöver hjälpa sin 82-åriga pappa med olika digitala ärenden ungefär varannan vecka. Han har ingen smartphone, utan en vanlig telefon och har BankID på fil på datorn, som behöver uppdateras var tredje månad. Detta innebär bland annat att han inte kan swisha, betala parkering eller har tillgång till sjukvårdsappar.

– Han går till vårdcentralen Visborg och parkeringsautomaten där har varit trasig jättelänge, så han har inte kunnat betala med kort utan det funkar bara med app. Då kan han inte betala och får parkera långt uppe vid bowlinghallen istället.

Linda berättar att hennes pappa fortfarande är ganska pigg i kroppen, men att de dagar han inte mår bra och orkar gå, riskerar han hellre böter.

– Jag kan ju tycka att det är tragiskt att han inte ens kan få parkera, säger Linda med en uppgiven röst.

Appen ”Alltid öppet” är en e-tjänst inom vården, som bland annat skickar ut elektroniska kallelser. Utan den kan man riskera att missa viktig information.

– Den appen har han inte heller, så ibland får han kallelser från vården i postlådan efter att tiden har varit. Han har ju missat någon tid och då får man betala för det besöket i alla fall, vilket är jättetråkigt.

Linda Hellgren och hennes pappa.
Linda Hellgren och hennes pappa.

De digitala hindren blir begränsande för Lindas pappa och många moment att lösa för henne själv.

– För mig är det inte så jobbigt, det är klart att jag tycker att det är min plikt att hjälpa min pappa. Men det är nog lite enklare med tanke på avståndet, säger Linda och berättar att de bor grannar i Ganthem.

Digitalt utanförskap kan yttra sig på olika sätt, bland annat genom att inte ha en smartphone eller sakna en e-legitimation, alltså en elektronisk id-handling. Enligt Myndigheten för digital förvaltning är det uppemot en miljon svenskar som inte har eller kan använda en godkänd e-legitimation.

– Digitalt utanförskap behöver inte vara ett statiskt tillstånd. Personer som träffats av digitaliseringen senare i livet, exempelvis äldre, löper en större risk för att vara digitalt utanför. Det handlar om att bygga upp trygghet och en vana av att verka digitalt, säger Lina Cronquist, projektledare för Digitalidag.

Linda Hellgren menar att hennes pappa är smart men för gammal för att klara av att lära sig all teknologi. Det är helt enkelt för mycket och för modernt. För honom räcker det med att kunna ringa samtal och skicka sms.

– Han är ganska försigkommen och kan rätt mycket med datorn, kollar Facebook. Det som är krångligt är exempelvis när man ska skaffa ett nytt BankID på fil. Alla uppdateringar som kommer upp på datorn, mycket är reklam och det är svårt att avgöra vad man ska göra. Det är fullt förståeligt, ibland vet jag knappt själv, säger Linda och skrattar.

När Lindas pappa behöver använda Swish måste han ringa henne så att hon får swisha åt honom. När hon skulle ge honom ett extra bensinkort var inte BankID på fil en godkänd legitimation, vilket slutade med att han inte kunde få något kort.
När Lindas pappa behöver använda Swish måste han ringa henne så att hon får swisha åt honom. När hon skulle ge honom ett extra bensinkort var inte BankID på fil en godkänd legitimation, vilket slutade med att han inte kunde få något kort.

Digitalidag är en del av Post- och telestyrelsen och är en nationell samverkansplattform som arbetar för att öka den digitala inkluderingen i Sverige. Projektledare Lina Cronquist, berättar att det är jättevanligt att man ber om hjälp till sina anhöriga, men betonar att alla inte har den möjligheten.

– Många som hjälper sina anhöriga har en digital vana och ser nyttan med det. Det är självklart svårt och tålamodsprövande att se sina närmaste stå utanför och inte kunna utföra liknande ärenden, säger Lina.

Hon berättar att många anhöriga ringer till Digitalidag och frågar vad det finns för hjälp att få som digital nybörjare.

– Bara för att man själv är digital är det inte lätt att lära någon annan, det är tidskrävande att lära sig.

“Det finns definitivt en oro bland många för att göra fel, om man klickar på rätt sak, vad händer om man klickar fel“, säger Lina Cronquist, projektledare för Digitalidag.
“Det finns definitivt en oro bland många för att göra fel, om man klickar på rätt sak, vad händer om man klickar fel“, säger Lina Cronquist, projektledare för Digitalidag.

Socioekonomiska förutsättningar och geografiskt avstånd bidrar också till digitalt utanförskap.

– Generellt är servicen hög i storstäder jämfört med landsbygd, på grund av avståndet till den hjälp som finns. Det man kan se är att det ibland är svårt att nå ut med information om hur man kan få hjälp, om man inte är digital så kan det ju vara svårt att få den informationen, säger Lina.

Digitalt utanförskap är för många kopplat till skam, berättar hon.

– Många beskriver bibliotek som en trygg plats där det inte finns några ”dumma frågor”. Där ges praktisk vägledning till personer som har frågor om olika digitala saker. 

Vi träffade nyligen biblioteken på Gotland, en otrolig stödverksamhet med duktiga bibliotekarier, säger Lina.

Förklaring av begrepp

Begreppen “Digital Natives” (digital inföding) och “Digital Immigrants” (digital invandrare) myntades 2001 av den amerikanska skribenten Marc Prensky. Dessa termer används för att beskriva två grupper: de som växte upp i en digital värld, präglad av internet och mobilteknologi, och de som senare i livet anpassade sig till och adopterade denna nya teknologi.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!