Lekfullt friluftsliv när barn byggde barkbåtar i Botan
- Den heter "Sjökaninen", sade sexårige Edvin Myrén och presenterade sin egenhändigt byggda båt, som - förutom den grundläggande barken - även bestod av löv, snöre, en smal trädgren - och en hel liten rabbis-skalle!
Lisa höll i barkbitarna
I går var det Lisa Örtbrant från den sistnämnda föreningen, som höll i trådarna. Eller rättare sagt i barkbitarna...
Onsdagsförmiddagen ägnades nämligen åt en traditionsrik, lättillgänglig och ofta mycket uppskattad barnfavorit: barkbåtar. Trots dess många fördelar, verkar dock den skapande leken falla allt mer i glömska.
Gårdagens uppslutning verkar emellertid vittna om att det fortfarande finns såväl barn som föräldrar, som vet att uppskatta det naturen har att erbjuda.
Närmare 20 barn kom dit, vilket är nästan dubbelt så många som någon av de tidigare aktiviteterna - exempelvis kransbindning, kryddväxter och "blomsterdetektiven" - lockat till sig.
Lisa Örtbrant inledde med en liten "knivskola", eftersom barnen själva fick karva till sina båtskrov av grov bark från en brädgård. Bland annat fick barnen lära sig att alltid sitta och tälja med ryggen mot ett träd eller liknande, så att ingen kan komma bakifrån och överraska en.
Så visade hon olika råmaterial att bygga vidare med, som gröna löv, strån, blommor, fjädrar, skelettdelar och andra spännande strand- och skogsfynd.
Fick lära sig "åvett"
Barnen fick också lära sig lite "åvett". Inte för att trädgårdens slingriga å är djup eller farlig, men för att den omges av mjuka kanter och planterade växter som kräver visad hänsyn.
- I övrigt får de gärna vara i ån och plaska och leka. Det är ju något med vatten och barn. De älskar det, sade Lisa Örtbrant.
Om det vittnade även mamman Katarina Myrén från Mästerby. Hon och sönerna Edvin och Malte var i Botan och plaskade när de var riktigt små. Nu, 6 och 8 år gamla, hade de blivit tipsade om onsdagsaktiviteten och båda pojkarna var eld och lågor.
Edvin satsade på en liten och fräck farkost med en rabbis-skalle som främsta attribut, medan Malte byggde en mer storslagen "fullriggare", som med fladdrande löv seglade snabbt och säkert nedför den porlande ån.
Resan blev i sig ett äventyr, då båtarna tog sig fram kring skymda krökar, nedför vattenfall, förbi allehanda vattenväxter och över slingrande blodiglar.
Vid åmynningen planade strömmen ut. Där gällde det att fånga båtarna, innan de seglade ut på det - må vara begränsade, men ändå - hav som den botaniska trädgårdens damm utgör.
Så jobbar vi med nyheter