Laxungarna dör <br>- ingen vet varför
Upp till 60 procent av laxungarna överlever inte utsättningen i Östersjön.Nu ska kraftbolagen vara med och ta reda på varför.
Kraftbolagen, med de största aktörerna Vattenfall, Eon och Fortum, sätter varje år ut 2,3 miljoner smolt, det vill säga tvååriga laxungar, från sina odlingar. Det är inte bara i de största Norrlandsälvarna man odlar smolt, det gör man över hela landet.
Energirik utfodring
Ingen vet hur mycket vildlax det finns i Östersjön. Ett sätt att mäta mängden är att lita till de rapporter som fiskare, som fångat märkta laxar, skickar in. Undan för undan de senaste tio åren har sådana rapporter minskat.
- Vi tror att bara hälften eller en tredjedel av den utsatta smolten överlever idag.
Det säger Ingemar Berglund, avdelningschef för forsknings- och utvecklingsgruppen inom Fiskeiverket. Verket har nu bildat en samrådsgrupp tillsammans med de största kraftverksbolagen Vattenfall, Eon och Fortum. Syftet är att försöka hitta förklaringar till den stora dödligheten.
- En anledning kan vara utfodringen, som är energirik och används för matfiskeuppfödning, säger Ingemar Berglund.
Ändrare laxvanor
Att smolten växer fortare nu för tiden, bekräftar Robert Karlsson, Fortums representant i gruppen.
- Vi har märkt att smolten blivit större, ettåringarna är stora som tvååringarna förr. Kanske vi håller dem för länge innan vi släpper ut dem? säger han.
Samma tankegångar är Göran Nennefors, Vattenfall, inne på. Han säger att laxen kanske har ändrat sina vanor.
- Om vi håller dem för länge kanske de ändrar sin vandringsbenägenhet, kanske de blir bytesfisk i stället?
Robert Karlsson spekulerar även i eventuell klimatförändring. Vattnet har blivit varmare och det betyder att säsongen för smolten blir längre, och därmed blir storleken större.
Genomgång av litteraturen
Alla inblandade säger också att återfångstrapporterna från fiskare, som fångar den märkta laxen, blir allt färre. Om det beror på att laxfångsterna minskat eller om det finns andra skäl, vet man inte idag.
- På 60-70-talen återrapporterades 10 procent av fisken, i dag är den siffran nere i två procent, säger Robert Karlsson.
Samverkansgruppen har börjat med att uppdra åt Sveriges lantbruksuniversitetet att gå igenom den internationella litteraturen som finns i ämnet.
Situationen i Finland ser likadan ut som i Sverige. Det var på 60-talet som kraftbolagen började sina laxodlingar för att i första hand kompensera det fångstbortfall, som de utbyggda älvarna förde med sig.
- I dag handlar laxodlingen mer om att bevara vildlaxstammen, säger Robert Karlsson.
Från nästa år blir det förbjudet att fiska lax med garn i Östersjön. När ingen hämtar upp laxen kan förstås en konsekvens bli att fler vuxna laxar kommer att återvandra till sin ursprungsälv, till gläde för sportfiskarna. Frågan kanske också blir hur man ska motivera kraftbolagen att i så fall fortsätta arbetet med laxodlingen.
Dioxinproblem
Göran Nennefors har funderat över detta.
- Det väcker många tankar, inte minst kring dioxinproblemet i Östersjön. Sverige och Finland har ju dispens för att använda lax från Östersjön som människoföda. Varför fungerar inte havet, miljögifterna kan ju inte vi lastas för.
Så jobbar vi med nyheter