Lasarettets tur att spara

Visby lasarett blöder. 2007 gick öns hälso- och sjukvården back 42 miljoner och lasarettet står för större delen av underskottet.Nu ska nämnd och förvaltning ta tag i lasarettets kostnader och förhoppningen är att hålla budget redan i år.

Foto: Radhe Henrik

Gotland2008-02-13 04:00
Redan i början av 2007 låg hälso- och sjukvårdsförvaltningen på minus 40 miljoner kronor och prognoserna under året pekade på ett underskott på uppemot 48 miljoner kronor. Något lindrigare blev resultatet, bokslutet visar att förvaltningen överskred sin budget med totalt 42 221 000 kronor.
Större delen av underskottet står lasarettet och då framför allt kirurgkliniken, medicinkliniken och ortopedkliniken för och kostnaderna fortsätter att öka.
- Vi har brottats med kraftigt ökade kostnader för läkemedel. Inom slutenvården har kostnaderna för läkemedel ökat med 30 procent. Vi har svårt att hantera och härbärgera den kostnaden inom förvaltningen, säger Ann-Christin Kullberg.
Nya läkemedel och behandlingsmetoder ger nya möjligheter till patienterna, men kostar samtidigt stora summor. Patienter som måste skickas vidare för vård på fastlandet är en annan stor utgift, förra året fördubblades antalet patienter vars vård på fastlandet kostade över 500 000 kronor.

Fullt i sängarna
Som GA tidigare rapporterat vårdades fler på sjukhus på Gotland än någon annanstans i Sverige 2007.
- Som jag förstår det så har vi en låg tröskel för inläggningar och det är något vi måste jobba med, säger Ann-Christin Kullberg.
Beläggningen på Visby lasarett är också hög, i genomsnitt 90 procent, jämfört med de 85 procent som är önskvärda. En anledning till detta kan vara hur vårdkedjan är organiserad.
- Jämför man med Karolinska så har de ofta specialister på akuten. Vi har oftast AT-läkare och ST-läkare och det är klart att om man är osäker så lägger man hellre in patienten, säger Ann-Christin Kullberg.
Budgeten för konsulttjänster har också överskridits, på grund av vakanser och att man numer behandlar vissa patienter som man tidigare skickat till fastlandet.

Klara budgeten
Men nu ska det bli ordning på hälso- och sjukvårdens ekonomi, med hjälp av det 17-punktsprogram som nämnden tidigare antagit och en omorganisering med ny sjukhuschef.
- Vi har tagit rätt radikala beslut om primärvården och nu är det lasarettet vi måste ta tag i, säger nämndordförande Per-Olof Jacobsson.
Antalet vårdplatser och bemanningen av dessa ska nu ses över på alla avdelningar.
- Det ligger ett generellt uppdrag på alla avdelningar att minska sina personalkostnader med 4,5 procent, säger Ann-Christin Kullberg.
Årets budget på drygt en miljard innehåller, förutom kostnadsuppräkningar, 18 nya miljoner. Jämfört med övriga landet har Gotland den högsta kostnaden för hälso- och sjukvård och det vill man från nämnd och förvaltning ändra på.
- Vi är en ö med en befolkning på 57 000 och vi kan inte vara billigast, men vi behöver kanske inte vara dyrast i landet, säger Ann-Christin Kullberg.
Målsättningen är att redan i år klara av att hålla budget.
- Det är det vi jobbar för, Ann-Christin Kullberg.
Är det troligt att hälso- och sjukvården klarar sin budget i år?
- Det är inte omöjligt i alla fall.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om