Under de senaste veckorna har Gotlands Tidningar publicerat ett flertal artiklar där vi granskat huruvida det förekommer en tystnadskultur inom den gotländska skolan. Totalt har ett 20-tal anonyma lärare vittnat om hur de på olika sätt upplevt att de blivit tystade och att de inte vågat säga vad de tycker av rädsla för repressalier.
Bakgrunden till GT:s granskning är en nationell undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund där hälften av de lärare som svarat uppgett att det råder en tystnadskultur inom den svenska skolan. Men siffrorna visar även att det finns lika många lärare som inte upplever någon tystnadskultur, och det är en bild som till stor del bekräftats av de reaktioner som GT:s artiklar genererat. Precis som det hört av sig personer som känner igen sig i de intervjuade lärarnas berättelser så har flera uttryckt att de inte alls känner igen sig i den bild som målats upp. En av dem är Roger Andersson som jobbar som fritidspedagog och idrottslärare på Humlegårdsskolan.
– Det finns absolut problem och saker att utveckla inom den gotländska skolan, men jag känner inte alls igen bilden av en tystnadskultur för egen del, och det gör ingen i mitt arbetslag som jag pratat med heller. Jag träffar även lärare från andra skolor på ön, och när jag pratat med dem har inte heller dem känt igen sig i beskrivningen, säger han.
Roger Andersson säger att han blev upprörd och "studsade till" när han läste GT:s artiklar.
– Det jag reagerar mest på är rubriksättningarna. För mig är en tystnadskultur något som ska vara generellt, något som alla känner till och som präglar verksamheten. Det är ju jättetragiskt om det finns några individer som känner att det finns en tystnadskultur, men jag tror inte att det är så skolan på Gotland ser ut generellt, säger han och fortsätter:
– Och det ligger ingen våt filt över verksamheten, som det stått i något sammanhang. Det är sånt där som sätter sig, och jag känner mig inte bekväm med att verksamheten beskrivs på det sättet. Så nattsvart är det faktiskt inte, och skulle jag komma utifrån och läsa om det här så skulle jag inte vilja jobba inom den organisationen.
Men vad tänker du kring de vittnesmål från lärare som vi har rapporterat om?
– Jag har stor respekt för dem. Det handlar inte om att på något sätt förringa deras upplevelse eller vad de känner. Jag tror absolut på att det de beskriver är vad de har upplevt, och det tar jag inte ifrån dem. Det jag vänder mig emot är att man skapar en generell bild av hur det är i den gotländska skolan som jag inte håller med om.
Han får medhåll från sin lärarkollega Lisa Örtbrant-Edmundsson, grundskollärare på Väskinde skola.
– Vi har pratat om det här på mitt jobb också, och vi kände bara "va?" när vi läste det. Jag älskar ju mitt jobb, och älskar att gå till jobbet varje dag, och då är det tråkigt att läsa något sådant. Då kanske det är så att alla får den bilden av den gotländska skolan, och det är en bild jag inte alls känner igen, säger hon.
– Vi behöver nya kollegor här på Gotland, och då är det så tråkigt att man målar upp skolan på det här sättet, fortsätter hon.
En tredje lärare som reagerat starkt på GT:s serie om tystnadskulturen är Malin Nordesjö. Hon har varit lärare i 20 år, och arbetar sedan sex år tillbaka på Klinteskolan. Hon jobbar även på regionens utbildnings- och arbetslivsförvaltning som förändringsledare.
– Det innebär att jag är ute i andra skolor på Gotland och jobbar med lärare, rektorer och personal på fritidshemmen, säger hon.
Vad tänkte du när du läste GT:s artiklar?
– Min första reaktion var "inte ett reportage till om allt som är dåligt i skolan". Då kontaktade jag er och sa att jag ser fram emot när det kommer lite fräscha reportage om varför de som faktiskt jobbar inom skolan år efter år väljer att vara kvar. Att riktigt så illa kan det inte vara för alla de lärare som trivs på sina jobb, säger Malin Nordesjö.
Tvärtemot den tystnadskultur som vissa lärare beskrivit menar alla tre att det är lätt att uttrycka sina åsikter på deras arbetsplatser, och att de aldrig känt sig tystade.
– Jag har haft väldigt många bra dialoger med chefer genom åren, och jag upplever även att de kommer och frågar oss lärare om råd. Jag har såklart hört talas om andra typer av chefer, men har under mina 25 år i skolan aldrig stött på någon sådan, säger Lisa Örtbrant-Edmundsson.
Roger Andersson håller med:
– Jag tror att det har att göra med vad man har för relation till sin chef, och med de chefer jag haft sedan jag flyttade hit så har det aldrig varit några problem att säga vad man tycker.
Malin Nordesjö menar att man på Klinteskolan uppmanar alla att uttrycka sina åsikter, och att man även har en organisation som underlättar för alla att göra sin röst hörd.
– Vi har haft en väldigt stabil skolledning under flera år, vilket gör att man har en relation till varandra. Då upplever jag det som lätt att ta upp saker. Man kanske också tar upp saker på ett tidigt stadium, man "motar Olle i grind".
På frågan vad som är bäst med deras jobb svarar Lisa snabbt:
– Det är barnen, svarar Lisa.
Roger fyller i:
– Ja, det är ju standardsvaret, och det ligger mycket i det. Men jag kan också uppskatta friheten man faktiskt har att utforma undervisningen och att hitta sätt att undervisa som passar mig som pedagog.
Lisa Örtbrant-Edmundsson tillägger att det faktum att "ingen dag är den andra lik" är en av de stora fördelarna med att arbeta som lärare.
– Det är ett väldigt kreativt jobb där man hela tiden måste hitta på nya lösningar och arbeta tillsammans. Det är ett ensamjobb, fast i ett kollegium. Man löser problemen tillsammans, säger hon.
Redan som sjuåring bestämde sig Malin Nordesjö för att bli lärare, och hon har aldrig ångrat sitt beslut.
– Det bästa med mitt jobb är ungdomarna och relationerna man får på sin arbetsplats. Som lärare får man inte glömma själva kärnan, varför man valde yrket, och det är ungdomarna. Det är fantastiskt när man träffar sina gamla elever och de berättar hur det gått. Då känner man att man faktiskt gör skillnad för människor varje dag. Det är helt underbart att man fått vara något för någon annan, säger Malin Nordesjö.
Om du hade träffat en lärarstudent som läst våran serie, vad skulle du sagt till den personen?
– Välkommen och följ mig en dag. Häng med och se varför jag tycker att det är kul att gå till jobbet varje dag.