Lärare från Japan träffade Gråbo-skolans lärare
Det finns stora skillnader mellan skolan i Japan och den på Gotland.Men en sak har de gemensamt.Barnen rör på sig allt mindre och de blir allt mer stressade.
Miljöarbetet står i centrum för det besök som tolv japanska lärare och utbildare på företag just nu gör på Gotland. Det medvetna miljöarbetet på Gråboskolan intresserade besökarna mycket, men de ville också veta mer om skolan i allmänhet och integreringen av invandrarbarn i synnerhet.
Japan tar inte emot några flyktingar och de är oerhört restriktiva med att ta emot immigranter. Besökarna på Gotland tycktes tro att de ökade klyftorna i det svenska samhället beror på att det kommit hit människor från andra länder. De ställde flera frågor om alla problem som väl måste uppstå när man har både svenska barn och invandrarbarn på samma skola.
<span class='mr'>Väldigt berikande</span>
Visst kan det uppstå vissa svårigheter, men det är framför allt väldigt berikande för både lärare och elever med blandade grupper, försäkrade lärare på Gråboskolan.
I onsdags kom gruppen till Gotland och träffade då representanter för kommunen som berättade om ekokommunarbetet och världsarvet Visby innerstad. I torsdags fick de besöka och veta mer om Gråboskolans förvandling från sjukt till friskt hus, om det pedagogiska arbetet och den miljöprofil som skolan har.
I går förmiddag gjorde de japanska lärarna praktik i olika klasser på skolan och på eftermiddagen träffade de rektor Annelie Klintbom och ett tiotal lärare för att utbyta erfarenheter och samla sina intryck.
Vi är imponerade av era undervisningsmetoder. Och att barnen är så lugna och tysta och lyssnar så bra på läraren. Det verkar vara en bra balans av respekt mellan elever-lärare och lärare-rektor, förklarade ett par av de japanska lärarna.
Annat som imponerade var att barn med funktionshinder får hjälp av personlig assistent och att invandrarbarn får undervisning i svenska och i sitt hemspråk samt annat stöd med statliga pengar.
De japanska lärarna berättade också att de anställs på samma skola i högst sex år, ofta blir det bara tre. Sedan tvingas de byta skola. Att en lärare på Gråboskolan berättade att hon arbetat där sedan skolan var ny, i 27 år, skapade förvåning.
<span class='mr'>Teoretiskt</span>
Med stor omsättning av lärare är det svårt att bedriva utvecklingsarbete på skolorna i Japan. Undervisningen är också väldigt teoretisk.
På frågan hur många av de japanska besökarna som skulle vilja ha sina barn på Gråboskolan blev svaret samstämt. Så gott som samtliga räckte upp en hand.
Peo Ekberg tolkade mellan de japanska och gotländska lärarna. Han är gift med en japanska och bor i Japan sedan några år. Där arbetar han just med miljöutbildning i stor skala.
Högskolan, Almedalsbiblioteket, Lövsta, Hassela och Näsuddens vindkraftspark står också på programmet under den fyra dagar långa vistelsen. I går besöktes Gotlandshem som visade sitt miljöarbete med sopsortering och annat.
Att ha en gemensam tvättstuga i ett bostadsområde för att spara vatten och el är självklart för oss, men inte för japanerna, förklarar Peo Ekberg.
Studiebesöken på Gotland organiserades av Eco Insight, ett nätverk av gotländska företag och organisationer som arbetar för ett hållbart samhälle och som marknadsför ekokommun Gotland på den japanska marknaden.
Intresset är oerhört stort, säger Annabritta von Schulman. Det här är tredje gruppen jag har på Gotland i augusti.
Så jobbar vi med nyheter