NÀr man jÀmför Johan Fredrik Meijers karta frÄn 1643 med den frÄn 1729 förstÄr man att Gotland var i behov av en noggrannare kartlÀggning.
I Sverige tog kartlÀggningen fart under 1600-talet efter det att LantmÀteriet inrÀttats 1628. För Gotlands del dröjde det, först 1645 blev ön svensk. Efter det dröjde det ytterligare drygt 40 Är innan beslut togs om att ön skulle mÀtas och dokumenteras.
Först trodde man att tvÄ man skulle klara jobbet, men totalt kom sju lantmÀtare att arbeta i drygt tio Är med uppgiften. De som inledde kartlÀggningen var Matthias Schilder och Gabriel Elephant. Den 12 september 1692 förordnades de som lantmÀtare och arbetet startade pÄ FÄrö dÀr en jordebok var klar efter ett Är.
Matthias Schilder kom att kartlÀgga cirka 370 gÄrdar i 21 socknar (samt Àven Visby stad). Gabriel Elephant hann med ungefÀr 260 gÄrdar i 18 socknar.
1694 förstÀrkte Carl Landtbom styrkan. Han kartlade cirka 195 gÄrdar i 14 socknar.
1696 utökades gruppen med fyra lantmÀtare. Johan Burmeister hann med cirka 265 gÄrdar i 16 socknar, Thomas Hoffman cirka 160 gÄrdar i 12 socknar. Nils Biörck kartlade cirka 175 gÄrdar i 9 socknar fram till 1704, och Jonas Frijman cirka 195 gÄrdar i 13 socknar.
Uppgiften var att med sina mÀtinstrument noga beskriva gÄrdarnas Àgor och notera bÄde storlek och avkastning. Uppgifterna skulle ligga till grund för skattlÀggning.
LantmÀtarnas arbete var klart 1704. DÀrefter tillsattes en skattlÀggningskommission, men nÀr en av nyckelpersonerna i kommissionen avled (och Sverige dessutom drogs in i krig mot ryssarna) dröjde det ÀndÄ fram till 1747 innan skattlÀggningen genomfördes.