En månad har gått sedan det första fallet av det virus som ger upphov till Newcastlesjuka, konstaterades på Gotland, på Bengt och Marie Frölichs hönsgård i Vänge. 20 000 höns fick avlivas och 120 000 ägg förstöras. Saneringen pågår och gården är fortfarande avspärrad.
- Den kommer att vara avspärrad tills saneringen är klar och den pågår för fullt. Det värsta är väl över, nu är det rent rutinjobb, storstädning som de gör mellan varje omgång höns, säger länsveterinär Agneta Karlsson Norström.
Några nya fall av Newcastlesjukan har sedan dess inte upptäckts på Gotland.
- På Gotland har det inte hänt så mycket - vi har tack och lov inte sett någon spridning. Men det verkar sprida sig som en löpeld på fastlandet och faran är inte över. Det kan braka till när som helst, det finns nog mer virus kvar bland de vilda fåglarna, säger Agneta Karlsson Norström.
Riskerna kvarstår och det ställer krav på de som har fjäderfäbesättningar.
- De får skärpa upp sina säkerhetssystem och de gäller även vid de små besättningarna. Det är verkligen synd om hönsen som vill ut nu när det börjar bli ljust, men de får vara inne ett tag till - faran är inte över än, säger Agneta Karlsson Norström.
Vänge
Bengt och Marie Frölichs hönsgård i Vänge, kommer att vara avspärrad tills saneringen är klar.
- Vi håller på och sanerar, det är ungefär vad som händer. Det är någon månad kvar innan det är klart. Vi har en saneringsplan som är godkänd av Jordbruksverket och en saneringsfirma som sköter saneringen, säger Bengt Frölich.
Ännu dröjer det länge innan produktionen kan komma igång igen på gården.
- Till hösten förhoppningsvis. Det är ju inte bara Newcastlesjukan, vi hade ju ett takras i januari också och under tiden gården är avspärrad kan vi inte ha några byggjobbare här, förklarar Bengt Frölich.
Utbrottet av Newcastlesjukan i kombination med takraset har fått ekonomiska konsekvenser för Bengt och Marie Frölich, som hoppas på ersättning från Jordbruksverket och försäkringsbolag.
- Det tar sin tid, man behöver en konsult som hjälper en. Det finns inga schablonbelopp från Jordbruksverket, så var och en får själv räkna ut vad de ska ha och begära det, säger Bengt Frölich.