Läkemedel för miljoner kastas
Under 2005 samlade de svenska apoteken in cirka 900 ton överblivna läkedel, inklusive emballage. Hur mycket som samlades in på Gotland finns det ingen statistik över, men Lena Idman som arbetar i läkemedelskommittén här tror att gotlänningarna är som folk är mest:- Många av oss är små ekorrar, som tycker det är bra med stora förråd. Man glömmer bort att läkemedel är en färskvara, och det gör att det i slutänden slängs mycket mediciner.
För 3,5 miljoner på ön
På Gotland har det inte förts någon statistik över inlämnade läkemedel sedan 2001. Men den beräkning som gjordes då visade att läkemedel för 3,5 miljoner kronor lämnades tillbaka till de gotländska apoteken. Lena Idman, apotekschef vid sjukhusapoteket vid Visby lasarett och sekreterare i läkemedelskommittén på Gotland, berättar:
- Vi gjorde två beräkningar, en i vikt och en i pengavärde. Vi räknade ut att gotlänningarna lämnade tillbaka 3,5 ton oanvända läkemedel. Men den andra beräkningen var mer intressant tycker jag, och den handlade om pengavärdet. Vi gjorde våra beräkningar på obrutna förpackningar och på förpackningar där mer än hälften fanns kvar.
- Då, för fem år sedan, var det läkemedel för 3,5 miljoner kronor som inte användes - och som lämnades in. Förra året kanske det kasserades läkemedel för 4,5 miljoner kronor på Gotland, säger Lena Idman.
Nu har apoteket på lasarettet börjat med en ny mätning. Under 2006 väger och värderar personalen de kasserade läkemedel de får tillbaka. Under en bänk står det två bruna papplådor, på den ena står det allmän, på den andra står det vård. I år är det just vårdmedicinen som ska beräknas. Det innebär att all medicin som kommer tillbaka från lasarettet,och från andra avdelningar och mottagningar som sjukhusapoteket försörjer, ska vägas och värderas.
Men varför kasseras det tonvis med läkemedel på Gotland varje år? Varför skrivs det ut läkemedel som människor sedan inte använder?
Lena Idman säger att det finns många förklaringar, men börjar med att ge lite fakta om människor och mediciner: en tredjedel av alla människor tar de mediciner som de blivit ordinerade. En tredjedel av alla människor tar ibland, eller delvis, de mediciner som de blivit ordinerade. Och slutligen, en tredjedel av alla människor tar inte sina mediciner överhuvudtaget.
- Det är beteendevetenskap, säger Lena Idman och skrattar. Många människor tar inte sina mediciner, eller delar av den, när de känner sig friska. En del människor vill inte ta sina mediciner för att de saknar förtroende för medicinen, eller för läkaren som skrev ut den. Och en del glömmer då och då bort att ta sina mediciner.
Vi är som ekorrar
Och sen var det det där med ekorrarna:
- Många av oss är små ekorrar, som tycker att det är bra med stora förråd. Det känns tryggt att ha olika mediciner hemma. Men många glömmer bort att mediciner är en färskvara, och det gör att det i slutänden slängs mycket mediciner, säger Lena Idman.
Stora förråd med många mediciner som sedan blir gamla är ett problem. Ett annat är att många förpackningar är stora, för stora. Lena Idman tycker att både läkare och patienter borde ändra på sig och istället skriva ut respektive ta emot mindre förpackningar.
Lena Idman vill att läkare ska tänka klokt och att patienterna ska handla klokt. Hon tror att det enda som hjälper är information och åter information. Och informationen ska tala om att kasserade läkemedel handlar om hälsa, pengar och om miljön. 80 procent av alla läkemedel bekostas av skattemedel. Och de läkemedel som inte används och som inte lämnas tillbaka till apoteken för förbränning hamnar ju på något sätt i miljön.
- I storstäder i Europa har man hittat paracetamol från alvedon i kranvattnet, säger Lena Idman.
Så jobbar vi med nyheter