Kunskapspolitik och nya tankebanor

Det säger Anna Steen, ombudsman på Saco-förbundet DIK, som besökt Gotland under ett par dagar.
DIK står för dokumentation, information och kultur och det är inom dessa områden som förbundets medlemmar finns. De arbetar bland annat på arkiv, museer, bibliotek och som tolkar, informatörer och logopeder.

Aldrig mötas de två
Under det här året genomför förbundet något de kallar för medlemsdialogen. De reser runt i landet, träffar medlemmar och diskuterar framför allt behovet av att satsa på en kunskapspolitik. Efter Gotland återstår endast fyra län.
- I dag har vi en politik för utbildning och en för arbetsmarknad, och aldrig mötas de två, säger Karin Linder, vice förbundsordförande. Ska vi kunna konkurrera med kunskap så gäller det att tänka i nya banor. Att kombinera olika områden som humaniora, teknik och ekonomi. Då skapar vi också nya arbetsområden. Och då krävs en gemensak politik för utbildning och arbetsmarknad, en kunskapspolitik.
Den gamla politiken fungerar inte längre, menar hon.
- Högskolan har ökat antalet utbildningsplatser med 50 procent de senaste åren. Men kvantitet är inte detsamma som kvalitet. Det finns många utbildningar av låg kvalitet. Humaniorautbildningar har ofta låg lärartäthet, mycket självstudier och hemtentor. Studenterna blir grundlurade. Sedan får de kanske ta ett jobb i kassan på Ica för att kunna betala sina studielån.

Stor medlemsresurs
Arbetslösheten är hög och ökar bland akademiker. Rörligheten på arbetsmarknaden är liten och många nyutbildade akademiker har svårt att få ett jobb där de har användning för den utbildning de har. Och arbetsförmedlingens förmåga att matcha arbetssökande med de jobb som som finns har inte visat sig helt lyckad.
- Därför arbetar vi för att få politiker, myndigheter och företag att förstå vilken otrolig resurs våra medlemmar är. Det behövs högre kunskap om hur man utnyttjar kunskap, säger Anna Steen. För det behövs flera arenor där våra medlemmars kunskap och kompetens kan användas. Det skulle också bidra till att få upp lönerna.

Gotland sticker ut
I varje län har DIK gjort en undersökning bland medlemmarna kring trivsel i arbetet, lön, kompetensutveckling, sysselsättning och arbetslöshet. På Gotland gick enkäten ut till de 159 av de 225 medlemmar som har e-post. Ungefär etthundra svarade.
- Gotland sticker ut när det gäller antalet arbetssökande, säger Anna Steen. Här är 15 procent arbetslösa och det är betydligt fler än riksgenomsnittet. Och precis som på andra håll i landet anser många, 69 procent, att de inte fått god hjälp av arbetsförmedlingen. Av dem som arbetar är det sex av tio som har fast jobb och det är betydligt lägre än i riket i genomsnitt.

Nya arbetsuppgifter
Hälften har bara haft en eller två arbetsgivare och 80 procent trivs på jobbet, är nöjda med arbetsuppgifter, ansvar och sin chef. Samtidigt anser två medlemmar av tre att de har för låg lön i förhållande till det arbete de gör.
- Vi hoppas att Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet kan innebära en möjlighet till nya anställningar och nya arbetsuppgifter för en del av våra medlemmar på Gotland. En chans att utvecklas och kanske höja sin lön, säger Anna Steen.