Kristofer och Kirsten lyfter latinet

Får dåtiden att tala. "Alla måste inte studera de klassiska språken, men det är viktigt att några ungdomar gör det. Annars skulle alla gravstenar stå tysta", säger Diego Rossi. Kristofer Lindh och Kirsten Franzen hör till de elever som har kommit riktigt långt med latinet. Foto: Rolf Jönsson

Får dåtiden att tala. "Alla måste inte studera de klassiska språken, men det är viktigt att några ungdomar gör det. Annars skulle alla gravstenar stå tysta", säger Diego Rossi. Kristofer Lindh och Kirsten Franzen hör till de elever som har kommit riktigt långt med latinet. Foto: Rolf Jönsson

Foto: Rolf Jönsson

Gotland2010-05-17 04:00
Kristofer Lindh på Richard Steffengymnasiet älskar sina språkstudier. Snart tar han studenten med betyg i engelska, spanska, tyska, ryska, grekiska och latin. Och som den första gotländska studenten någonsin har Kristofer också fått ett betyg i kursen "latin C".
Latin C finns på pappret och har sin egen kursplan, men det är mycket ovanligt att kursen ges på svenska gymnasieskolor.
Läraren Diego Rossi fanns med som handledare när Kristofer inledde sina mer avancerade latinstudier i höstas, men som enda elev i "klassen" var det lite svårt att få struktur på studierna. Efter jullovet blev det bättre. Då kom den amerikanska utbytesstudenten Kirsten Franzen till skolan.
Hemma i USA hade hon studerat latin i fyra år och Kirsten blev det bollplank som Kristofer behövde. Nu träffas de tre gånger i veckan för att prata latin och analysera texter av författare som Catullus och Cicero.

Båda brinner för latinet.
- Det är ett vackert och logiskt språk. Catullus dikter är 2 000 år gamla, men ändå tidlösa. Och varje ord är så noga utvalt, säger Kirsten.
- Jag kommer väl inte direkt att prata latin i framtiden, men när man läser andra språk har man nytta av latinkunskaperna, säger Kristofer.
Nyttoaspekten finns där, men Diego Rossi tycker att det finns många andra poänger med att läsa de klassiska språken:
- Det handlar om lusten att lära sig och att ägna sig åt det man älskar. Det är en tillfredsställelse att själv kunna tala med de gamla romerska författarna.
- Och ett stort tålamod är en dygd som man också får med sig när man läser latin, fortsätter Diego.

I det projektarbete som alla treor genomför fick Kristofer Lindh nytta av det där tålamodet. Han har analyserat latinska inskrifter som han hittat i Stockholm, Rom och på Gotland. De gotländska texterna fann han i Visby domkyrka, Hablingbo kyrka och på en husvägg på S:t Drottensgatan.
Kristofer har analyserat inskriptionerna och försökt att läsa dem på det sätt som skriftställaren en gång i tiden avsåg. Det kan finnas dolda avsikter bakom inskrifterna.

På husväggen på S:t Drottensgatan saknas exempelvis ett ord. "Per aspera et dei ad victoriam", står det. Genom svårigheter och gud mot seger, lyder en snabböversättning. Men det saknas ett ord i inskriften. "Dei" är genitiv och lämnar plats för något mer. Guds hjälp, kanske. Eller guds kärlek?
- Att analysera inskrifterna är som att lägga pussel. Man måste kunna analysera också det som inte står skrivet. Det är lite som i boken "Da Vinci-koden", förklarar Kristofer.
- Alla måste inte studera de klassiska språken, men det är viktigt att några ungdomar i varje generation gör det. Annars skulle alla dessa gravstenar stå tysta. Genom de här eleverna får dåtiden tala, säger Diego Rossi.
Latinet har försvunnit från många svenska gymnasieskolor, men på Rickard Steffengymnasiet har de klassiska språken hållit ställningarna. I år är det inte mindre än 25 elever i trean som läser B-kursen och bland tvåorna är det nu flera elever som funderar på att följa Kristofer Lindhs exempel och gå vidare med C-kursen i latin.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om