Kraftsamling mot almsjukan på ön
Nu tas rejäla krafttag mot almsjukan på Gotland.- Vi kan troligtvis inte utrota sjukdomen, men vi arbetar för att begränsa smittan så långt det går, säger Karin Wågström, skogsvårdskonsulent och projektledare i kampen mot almsjukan.
Över 2 000 smittade almar har redan avverkats och bränts, berättar Inga-Lena Östbrant.
Foto: Bengan Zettergren
Sedan dess har man konstaterat smittade almar i 31 socknar på ön och fram till årsskiftet 2008/2009 hade 2 431 almar tagit ned.
Och det lär bli några tusen träd till de närmaste åren.
De första åren arbetade Inga-Lena Östbrant ensam med att inventera almarna på Gotland. Almar finns i alla socknar, men almsjukan ligger i huvudsak som ett snett bälte över mellersta delen av ön.
90 procent hotas
- Gotland har många almar. Vad vi vet i dag så är mindre än en procent av träden smittade av almsjuka. Men görs ingenting så finns risk att 90 procent av träden är döda om tio år, säger Inga-Lena Östbrant.
I år har länsstyrelsen fått fem miljoner kronor från naturvårdsverket, 3,7 miljoner kronor mer än förra året. Det innebär ökade resurser.
- I år kommer vi att vara runt 40 personer som arbetar med inventering och åtgärder. Vi ska bland annat göra en översiktlig alminventering och under åtta veckor i sommar ska vi göra en ny inventering av sjuka almar. När någon ringer om misstänkt almsjuka kommer vi att åka dit. Och sju arbetslag kommer att arbeta med att avverka och bränna smittade almar.
Förändrat landskap
Att hitta smittade träd och att ta bort dem har gett positivt resultat, smittan har minskat på de platser där man satt in åtgärder.
Men det krävs också ökad kunskap hos markägare, energibolag, skogsentreprenörer, trädgårdsföretag och dem som eldar med ved för förebygga att smittan sprids.
- Obarkad almved ska inte ligga så att almsplintborrens ägg och larver kan utvecklas. Verktyg som använts till alm bör desinficeras för att hindra smitta. Vi försöker informera alla aktörer så att de blir mer försiktiga i hanteringen.
Almbestånden är hårt decimerade i stora delar av landet och i Europa. Om almen försvinner hotas många arter som är knutna till dess livsmiljö. Och vårt kulturlandskap kommer att se helt annorlunda ut.
Almsjuka är en svampsjukdom som täpper igen trädets ledningsbanor så att det dör.
Det finns två arter av almsjukan. Här på Gotland är det den mest aggressiva arten, Ophiostoma novoulmi, som hittats. Den kan ta död på en alm inom några veckor.
I stora delar av Europa och Nordamerika har i stort sett alla gamla almar försvunnit på några decennier. Men om man bekämpar almsjukan kan man få ned spridningen väsentligt.
Almsjukan sprids främst av almsplintborrar, som lever på barken på döende eller nyligen döda almar. På våren flyger de fullvuxna borrarna, slår sig ned i en ny alm där de först gnager i tunn bark på klena grenar för att få i sig mycket näring inför äggläggningen. Har de då med sig sporer av almsjuka smittas trädet.
Den art som finns på Gotland, tandad almsplintborre, kan lägga ägg både i grov och tunn bark och även i liggande träd.
Det finns två arter av almsjukan. Här på Gotland är det den mest aggressiva arten, Ophiostoma novoulmi, som hittats. Den kan ta död på en alm inom några veckor.
I stora delar av Europa och Nordamerika har i stort sett alla gamla almar försvunnit på några decennier. Men om man bekämpar almsjukan kan man få ned spridningen väsentligt.
Almsjukan sprids främst av almsplintborrar, som lever på barken på döende eller nyligen döda almar. På våren flyger de fullvuxna borrarna, slår sig ned i en ny alm där de först gnager i tunn bark på klena grenar för att få i sig mycket näring inför äggläggningen. Har de då med sig sporer av almsjuka smittas trädet.
Den art som finns på Gotland, tandad almsplintborre, kan lägga ägg både i grov och tunn bark och även i liggande träd.
Så jobbar vi med nyheter