Kongresshallen är bara Visbys nya bygdegård

Den information som kommunen bjuder på är bra och vettigt upplagd. Och bara av den anledningen värd att lyssna på när informationsturen närmast går till Hemse och Slite.
Förutom vid informationskvällarna finns materialet samlat i en broschyr och det är dessutom utlagt på nätet.
Kommunstyrelsens ordförande Jan Lundgren hälsade välkommen och noterade att många har varit väldigt engagerade i debatten under åren som har gått.
I den inre krets som nu svarar för informationen finns utvecklingsenhetens Jan Larsson, byggnadsteknikern Bertil Klintbom, marknadsexperten Magnus Larsson, Almi, samt kommunens fastighetschef Lars-Gunnar Wedin, chefen för utvecklingsenheten Lena Thalin samt arbetsgruppens sammankallande bitr. regiondir. Claes Kullberg.
Var och en expert inom sitt område.
Historisk återblick
Jan Larsson gav det historiska perspektivet. Redan på 1980-talet fördes idéerna kring en kongresshall fram.
Men det var efter ett möte 1995 mellan samhällets- och turistnäringens aktörer som det blev fart på planerna.
1999 beslutade kommunfullmäktige att arbetet skulle fortsätta och de så kallade tillväxtavtalen började ta form. Bolaget Konferensön med tio företag bildades.
2001 kom det stor bakslaget. En ny ansökan om stöd måste utarbetas, Staten krävde att arbetet skulle göras om för att statsstöd skulle kunna utgå.
2002 beviljade så regeringen 40 milj kr och 2003 godkändes ansökan om EU-stöd.
Totalt kommer kalaset att kosta ca 120 milj kr av vilka kommunen förväntas bidra med 50 milj kr och staten-EU 70 milj kr.
Den beräknade driftkostnaden blir för kommunen i utgångsläget ca 6,8 milj kr om året. En kostnad som dock sjunker för varje evenemang som kan bokas in av det planerade driftbolaget.
Det är viktigt att komma ihåg att initiativet till kongresshallen togs av turistnäringen, säger Jan Larsson.
Men han understryker samtidigt att det är en satsning inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret.
Magnus Larsson, Almi, kan marknaden och känner väl förutsättningarna för att kongresshallen skall bli en lyckad satsning.
Hans framtidsbild är alltigenom positiv. Gotland har goda chanser att vara med och tävla om de stora kongresserna där de mest attraktiva finns inom läkemedels- och medicinområdet.
Den årliga omsättningen på grund av kongresshallen kan beräknas bli 42 milj kr. Detta samtidigt som 42 nya årsarbetstillfällen skapas.
Följdinvesteringar
En annan effekt är att investeringar i till exempel nya hotellrum planeras till en kostnad på 200-300 milj kr.
Bertil Klintbom är byggnadsteknikern, hjärnan bakom Almedalsbilioteket. Nu står han inför en ny utmaning.
Ännu finns det inte en enda ritning på hur kongresshallen skall se ut, avslöjar han. Det är ett helt tomt blad.
Men de ytor som krävs har identifierats med hjälp av ett tyskt företag som är specialiserat på området. De 4000 kvm bygget handlar om kan därmed bindas upp på ett rationellt och effektivt sätt. Kongresshallen ska således medge 800 sittplatser med möjlighet att utöka till 1000 vid speciella tillfällen. Så stora kongresser är dock tämligen ovanliga, uppger han.
Calle "Smiden" Ahlström från Vamlingbo inledde frågestunden.
Han berättade om Operahuset i Sidney. Det var kostnadsberäknat till 42 milj kr när det började byggas i början på 1970-talet. Kostnaden blev hundratals miljoner innan allt var färdigt.
Ingen tycker att det blev för dyrt, konstaterade Calle Ahlström, australierna är stolta över sin unika byggnad.
Gösta Lyttkens undrade hur stor risken var att kalkylen skulle spricka. Han erinrade om att lasarettet på sin tid från början kostnadsberäknades till mellan 200 och 300 milj kr.
Slutnotan var på närmare 700 milj kr .
Kalkylerad risk
Det ligger i utvecklingen att ta kalkylerade risker, sade Jan Larsson. Det skulle därför vara helt fel att påstå att projektet är riskfritt.
Men så frågade han församlingen:
Finns det något annat koncept som är bättre?
Bertil Klintbom förtydligade beträffande kostnaderna:
Här är limit, gränsen, 120 milj kr. Räcker inte pengarna måste vi dra ned på ambitionerna.
Det finns inget utrymme för extraräkningar.
Gösta Lyttkens hade även funderingar kring trafiken och parkeringsfrågan. Samordningsproblematiken kräver god planering.
Rolf Ottosson pekade också på trafikfrågan. Och han ville att hela trafikföringsplanen för Visby skulle ses över.
Eva Werkelin, turistvärdarna. ställde sig tveksam till att den "glamourartade" benämningen kongresshall.
Vad Gotland behöver är en "multihall" som snabbt kan ställas om för olika evenemang, Rockkonserter och stora arena-idrotter etc.
Kongresshall är ett arbetsnamn, menade Jan Larsson. Väl medveten om pågående namndiskussioner.
En stor scen önskvärd
Gotlandsmusikens Erik Skagefelt pekade på en rad faciliteter som inte får glömmas bort om musiksektorns behov ska tillfredsställas.
En sex meter djup scen som Bertil Klintbom har nämnt i förbigående räcker inte. För att ta emot en symfoniorkester behövs minst tio meter, sade han och föreslog att det skulle sättas ihop grupper med experter på olika områden för att diskutera utrymmesproblematiken.
För övrigt betonade han att "vi på kultursidan inte kan lägga upp pengar ( 35000 kr) i heldagshyror för lokalen".
För att få ekonomi blir biljettpriserna för höga, sade Erik Skagefelt. Det är inte många som är beredda att betala upp emot 300 kr.
Jan Larsson menade dock att kommunen skulle ha möjlighet att förhandla fram acceptabla villkor med den kommande drift-entreprenören.
Kan användas bättre
Nils Norderbrink tyckte att kommunens andel ca 60 milj kr skulle kunna användas bättre. Kongresshallen beräknas tillföra 18000 gästnätter.
Motsvarande satsning inom näringen skulle kunna ge 150000 nya gästnätter.
Ett faktum som han tyckte var beklagligt.
Jan Larsson underströk att kommunen enligt lag inte kan stödja enskilda företag.
Olle Persson, Gothem, såg prolem med såväl kommunikationer som parkering. Och han trodde att satsningen skulle bli mer attraktiv om man inte använde ordet kongresshall.
Inger Harlevi var, som förespråkare för turismindustrin, mycket positiv.
Men hon retade sig på att man talar om att förlänga säsongen.
Den här satsningen skapar nya säsonger, sade hon. Och hon tyckte för övrigt att kongresshall var ett internationellt gångbart ord.
Kunden sitter inte och letar efter någon ¿Multihall".
Hon tyckte också att det var tråkigt att stugprojekt skulle ställas mot kongresshallen.
En multihall kan användas 365 dagar på året, replikerade Eva Werkelin.
Det plats som står till förfogande rymmer inte en multihall, sade Bertil Klintbom.
Visbys nya bygdegård
Evert Gardinge erinrade sig den kritik han fick utstå när Garda satsade stort på sin bygdegård, och vilket liv det var när Borgen skulle byggas.
Satsningar som ingen skulle vilja vara utan i dag.
Han menade att det projekt som nu är på gång i Visby inte är någonting annat än "Visbys nya bygdegård".
Och med tanke på anknytningen till bibliotek och Ica-lager tyckte han att det nya namnet på kongresshallen skulle bli Gotlandicahallen.