Kompostera - vår nya folkrörelse
- Kan man göra något för miljön ska man självklart göra det, säger Lena Green som bor i lägenhet i Gotlandshems kvarter Stäven.
Att man inte bör slänga skal från citrusfrukter beror på att de bryts ned långsamt. Besprutningsrester i skalen kan vara ett annat skäl att avstå från att kompostera dem.
Foto: Henrik Radhe
- Jag är uppväxt på landet så kanske har man lite med sig från den tiden om hur det fungerar. En sak som är bra är att lukten av sopor försvunnit. Tidigare hamnade ju allt från hushållen i samma kärl. Det luktade inte något vidare.
Nöjd sorterare och komposterare är också Monique Islam i samma kvarter. Hon har köpt en egen plåthink som hon använder för att samla matavfallet i.
- Kvartersvärdarna här gör också ett jättejobb. Det är ju inte alltid som det hamnar rätt saker i komposten, men då är dom där och plockar bort det som inte ska vara där.
Eva Larsson är just en av kvartersvärdarna. Hon ler när hon berättar om fynd hon gör då och då, som plastkassar fulla med ölburkar.
- Vi har fiskat också! En dag hade någon kastat en stor id i komposten. Men det fungerar ju inte, ska man slänga mat måste det vara finfördelat.
Gotlandshem startade kompostering för fem år sedan. 1 500 lägenheter har möjlighet att vara med och kompostera i de sju gemensamma komposterna.
- Men alla är inte med, det rör sig om ungefär hälften av de boende som komposterar, berättar Anna Bäckstäde, miljöansvarig på Gotlandshem.
Hyresgästerna i Gotlandshem är nu stegvis på väg in i det nya kommunala sorteringssystemet. 100 hushåll på södra Gotland (Burgsvik, Havdhem, När) fick sina bruna hinkar för uppsamling av komposterbart material vid årsskiftet. Till detta ett årsbehov av komposterbara plastpåsar, som bryts ned i komposten. Senare i vår är turen kommen till Hemse och Stånga och till slut ska alla 5 300 hushåll vara med och kompostera.
- Vi inleder alltid med ett bomöte med alla hyresgäster och berättar vad som förväntas av dem plus att vi har lite skrivet information. Men det är klart att en del gör lite fel i början, men då pratar vi om det och så fungerar det strax igen. Det vanligaste är nog att man kastar vanliga plastpåsar i uppsamlingskärlet, säger Anna Bäckstäde.
Men om det blir för galet, då kan kommunens entreprenör antingen vägra ta med komposten eller så tar man extra betalt för att man måste sortera i det som kunden/medborgaren förväntats göra.
Kompostpåsarna läggs i stora behållare som hämtas och körs till kommunens blivande komposteringsanläggning i Roma. Där är det meningen att avfallet ska omvandlas till mull och det gäller hushållsavfall från både lägenheter, villor och fritidshus för den som valt att ta hand om kretsloppet själv.
För Gotlandshem tycks alltså övergången till komposterande ha startat utan stora problem.
- Det är nästan så att folk har varit lite otåliga, berättar Anna Bäckstäde.
- Dom vill komma i gång och utbrister ofta äntligen! när det är dags att börja.
Hittills har 1 800 bofasta gotlänningar och fritidshusägare ansökt om och fått tillstånd att börja, eller fortsätta, kompostera sitt hushållsavfall.
- Jag möter bara glada positiva människor som tycker att det är kul att kompostera. Dom tycker att dom gör en insats, säger Folke Petersén på miljö- och hälsoskyddskontoret. Det är han som behandlar ansökningarna.
Några få procent måste han titta närmare på.
- Jag hade som exempel en lantbrukare som ville ha tillstånd för den kompost man haft på gården länge, säkert sedan 1800-talet. Det visade sig vara en hög med jord i en låda. Den hade kanske aldrig blivit tömd, han bara la på och det saknades både lock och nät mot råttor. I hans fall och i några liknande, får man tre månader på sig att visa att man komposterar på ett riktigt sätt. Under tiden får man finna sig i att ha den bruna containern också och betala för hämtning av hushållsavfallet.
- I annat ett fall hade man varit överambitiösa och ställt komposten på en lastpall. Tanken var god, att lakvattnet skulle rinna genom. Men för att en kompost ska fungera krävs ju att maskar och andra levande organismer har kontakt med jorden under själva komposten.
Att kompostera är annars något som gotlänningarna är vana vid och kan sedan många år, menar Folke Petersén. Väldigt många började för tio, femton år sedan. Många började kompostera när det blev möjligt att tänja på sophämtningen till var fjärde vecka eller ännu mer sällan.
- Då fanns det ju ett ekonomiskt argument också. Nu tjänar man inte mycket på att kompostera själv, vinsten blir i stället att man känner att man är en del av kretsloppet.
15 procent av komposterarna bygger sina egna kärl. Resten köper en varmkompost i plast. Modellerna varierar lite, men de är i stort sett likvärdiga och fungerar mycket bra.
Är komposten skadedjurssäkrad får man som regel också tillstånd. Och de köpta varmkomposterna är säkra, dom har hittills visat hålla råttorna på rätt sida om kompostmaterialet.
Han tycker sig se en trend att många köper för stor kompostbehållare. I ett litet hushåll kan en varmkompost på 375 liter vara allt för stor. Det blir problem att hålla rätt fuktighet. Processerna mår bäst av att det är lite trångt.
Kan man kompostera på balkongen i sitt hyreshus? Frågan har ännu inte ställts formellt i någon ansökan. Folke Petersén tror att det kanske kommer sådana ansökningar när Visby och de större tätorterna involveras i den nya sophanteringsmodellen.
Hur gör han själv då? Och miljö- och hälsoskyddskontoret?
- Jo, jag komposterar, men bara i fritidshuset. Jag bor i lägenhet och har ingen egen kompostmöjlighet där. Förvaltningen har en kompost sedan många år, men vi ska nog sluta kompostera nu. Den står inomhus och vi har lite problem med ventilationen.
Så jobbar vi med nyheter