Kommunens oljepannor är borta om tre år
Nu växlar kommunen upp sitt arbetet för att göra sig av med oljeuppvärmningen. Inom tre år ska alla oljepannor ha kastats ut från kommunala fastigheter. Elen kan dock ta längre tid att avveckla.
50 000 kvadratmeter i kommunens fastigheter värms fortfarande upp med olja eller el. Att avveckla elen är mer komplicerat än att avveckla oljan. I dessa lokaler måste man installera helt nya värmesystem och därför kommer man att arbeta fram en särskild plan för elavvecklingen under nästa år. För de 25 000 kvadratmeter som värms med olja är det lite enklare. Här planerar man att hela omställningen ska vara genomförd till den sista december 2009.
Dyra bygdegårdssopor
Tekniska förvaltningen räknar med att om omställning till fjärrvärme eller pellets i dessa fastigheter kommer att kosta elva miljoner kronor. För att kunna genomföra projektet begär man nu att kommunstyrelsen ska skjuta till särskilda medel till detta ändamål.
Ett steg på vägen i detta arbete tas när kommunen tecknar ett 10-årigt avtal med Gotlands Närvärme om leverans av fjärrvärme till flera stora fastigheter i Fårösund. Avtalet omfattar skolan, Strandgården, Stuxgården, fritidsgården med lägenheter samt vårdcentralen.
Tekniska nämnden behandlade också frågan om vem som ska få uppdraget att bygga det nya kallbadhuset i Visby. Endast två anbud hade kommit in. Nämnden har avsatt 14 miljoner kronor till ett nytt kallbadhus, men företagen krävde mer än 30 miljoner kronor för jobbet. En stor del av priset är markberedningskostnader och för att pressa kostnaderna kommer kommunen att genomföra detta arbete med egen personal och sedan gå ut med en ny upphandling.
Sopproblem
Två medborgarförslag behandlades av nämnden. I det ena föreslår en man att utsläppen från reningsverken i Ljugarn och Katthammarsvik ska upphöra och att vattnet i stället ska renas i dammar. Men någon sådan plan finns inte för närvarande och det blev avslag på medborgarförslaget.
- De avloppsdammar som vi har uppfyller inte de krav som EU ställer. Vi har 10-12 sådana dammar i dag och det känns tungt att den lösningen inte godkänns, säger nämndens ordförande Tommy Gardell.
Ett annat medborgarförslag tog upp frågan om bygdegårdarnas sopproblem. Veckor i sträck är sopsäcken tom och när man sedan har ett evenemang och måste lämna flera säckar så kostar det extra. Kommunen borde vara generös och lösa problemet genom att bjuda bygdegårdarna på sophämtningen, tycker förslagsställaren.
Det skulle kosta kommunen 150 000 kronor att bjuda bygdegårdarna på sophämtning. Den kostnaden bör inte läggas på kommunens andra sopkunder, anser tekniska nämnden. Men förslaget förkastas inte, utan skickas vidare till kommunstyrelsen. Den får avgöra om bygdegårdarnas sopor ska bekostas med skattemedel.
Så jobbar vi med nyheter