- Det är fullständigt oacceptabelt att polisen inte informerat vare sig den misstänkte, hans försvarare, åklagaren eller tingsrätten om att det var en provokation, säger JO, Mats Melin.
Det var i maj 2000 som polisen gjorde ett stort beslag av narkotika på Wisby hotel. En man dömdes till nio års fängelse men kan ha dömts på felaktiga grunder eftersom varken advokat, åklagare eller tingsrätt fick veta att det rörde sig om en polisfälla.
Teg om provokationen
Mats Melin har granskat sex ärenden där polisen använt okonventionella metoder som provokationer med hjälp av infiltratörer och informatörer. Ett av dessa var heroinbeslaget i Visby.
Han tvekar inte att kritisera polisen för deras arbetsmetoder.
- Särskilt allvarligt är det att polisen tigit om att det rörde sig om en provokation i utredningen, säger Mats Melin.
Åklagaren skulle ha tagit beslutet att använda en informatör. Han fick inte veta något.
Illavarslande
Bristfällig dokumentation är något Mats Melin också kritiserar.
- Det finns väldigt sparsamt med material om vad man har haft för sig.
Att följa polisens arbete har varit svårt.
Det intima samarbetet mellan informatören och polisen, tycker Mats Melin är illavarslande.
- Det finns risk att polisen ser mellan fingrarna om informatören begår brott, för att behålla kontakten.
Förbjudet i Sverige
Så får det inte gå till. JO varnar för att det är svårt att styra informatörer eftersom de inte har något tjänsteansvar och kan göra lite som de vill.
I Sverige är det förbjudet att använda infiltratörer för att provocera fram brott, men tillåtet att utnyttja privatpersoner för att skaffa fram bevis.
- Polisen får aldrig locka någon att begå brott som han inte skulle ha gjort annars.
- Min bedömning är att heroinmålet handlat om en godtagbar provokation även om det inte finns några särskilt klara skiljelinjer, säger Mats Melin om de sex fall han granskat.
Måste ha tydliga regler
JO:s utredning syftar till att granska polisens användning av vissa arbetsmetoder ur rättsäkerhetssynpunkt, inte att pröva om polisen gjort rätt eller fel.
- Jag har inte gått fram på det sättet, men hade jag fått upp ögonen för något tjänstefel hade jag tagit upp det, säger han.
Han tycker att det kan finnas skäl ibland för polisen att provocera och att använda infiltratörer för att bekämpa brott, men det krävs bättre stöd i lagen.
- Vi måste skapa tydliga regler för vem som ska avgöra när provokationer ska användas, säger Mats Melin och konstaterar att redan för tio år sedan slog JO fast att det var åklagaren som tog dessa beslut.
Lämnas till regeringen
Ett annat problem är vad en infiltratör får göra.
- Jag har väldigt svårt att tänka mig att han skulle kunna gå med i ett gäng som ägnar sig åt brottslig verksamhet, utan att själv göra samma sak. Då måste det finnas lagstöd för att en person kan göra ett brott utan att straffas.
Mats Melin lämnar över sina slutsatser till regeringen som dragit igång ytterligare två utredningar.
Den ena handlar om den misstänktes rätt till insyn under förundersökningen och den andra är en polismetodutredning om provokation, infiltration och andra okonventionella arbetsmetoder.