Kettelvik fick 1 870 nya invånare

Många var på plats för att välkomna de nyanlända paddorna.
Hela Öja skola var där, liksom en grupp elever från Klinte, intresserade närboende från både Sundre, Vamlingbo och andra socknar samt en hel del representanter för länsstyrelsen och Högskolan på Gotland.
Landshövding Marianne Samuelsson hade blivit speciellt inbjuden för att hjälpa till med själva utsläppet.
Hon och två elever, Emma Norrby från Öja skola och Sebastian Jacobsson från Klinte, fick det hedersamma uppdraget att öppna locket och hjälpa det första gänget nyanlända grönfläckiga paddor ut i sin nya omgivning.

"Akut hotad"
- Åh, så söta de är. Och så små. Nej, vad gulliga, hörds de kommentarerna när paddorna skuttade ut.
Den grönfläckiga paddan är en av Sveriges idag mest hotade groddjursarter. Den är av Naturvårdsverket klassad som "akut hotad" och sedan 2001 pågår därför ett arbete för att återskapa arten. Arbetet leds av Claes Andrén, professor i naturvårdsekologi och verksam vid Universeum i Göteborg, och Christer Larsson, inspektör vid Nordens Ark i Hunnebostrand.
En del av arbetet med att rädda den grönfläckiga paddan bedrivs på Gotland. Sedan tre år tillbaka pågår försök med att plantera ut paddor i marker där man vet att betingelserna för överlevnad är goda.
Kettelvik i Sundre är den ideala platsen, ett riktigt paradis för paddor.
Claes Andrén lovordade, i sitt tal i anslutning till utsättningen i går, lokalbefolkningens engagemang i paddprojektet; skolans intresse och allmänhetens som ofta hör av sig om observationer. Det här engagemanget är viktigt, menade han.
- Det är ju till syvende och sist vi själva som bestämmer om vi ska kunna behålla den här mångfalden och artrikedomen i naturen, sa han.
Det är nu tre år sedan de första cirka 500 paddorna sattes ut. Året därpå kom man med ytterligare 960. Och nu hade Claes Andrén och Christer Larsson 1 870 små grönfläckiga paddor med sig i sina terrarieinredda plastboxar.
Paddorna har fötts upp vid Nordens Ark. Där föddes de som ägg första veckan i mars, förvandlades till frisimmande yngel och utvecklades efter några månader till landlevande padda. Nu när de är fyra,fem centimeter stora släpps de ut i frihet.
- Vi försöker driva upp dem så länge som möjligt för att deras chanser att överleva ska förbättras, sa Claes Andrén.
Tidigare försök med utsättning av yngel och riktigt små paddor har alla misslyckats.
Men de senaste årens försök vid Kettelvik bedöms ha gått ganska bra.

Samarbete med Högskolan
- Exakt hur många som överlevt vet vi inte, sa Claes Andrén. Men vi vet att det finns överlevare. Vi har fått rapporter både från ortsbor och andra om att de observerat enstaka exemplar av den grönfläckiga paddan.
Målet - att få en livskraftig population i området - är dock fortfarande fjärran.
Tack vare samarbete med Högskolan på Gotland hoppas man dock att kunna få en bättre uppföljning av försöket. Tanken är att studenter ska kunna göra examensarbeten kring arbetet med att rädda den hotade paddarten.
- På så sätt kan vi få mer fältstudier på plats och tätare information om utvecklingen, sa Claes Andrén.
Länsstyrelsen på Gotland ansvarar för försöket vid Kettelvik och där är man beredd att fortsätta ganska många år till.
- Vi räknar med att fortsätta i åtnminstone fem år till, sa Lena Almqvist, länsstyrelsens koordinator för arbete med hotade arter.

Kettelvik fick 1 870 nya invånare

I går fick Sundre ytterligare 1 870 åretruntboende.Nej, inte människor utan paddor. Grönfläckiga paddor.I strandängen vid Kettelvik släpptes de och förhoppningen är att de ska trivas, slå rot och överleva.

I går fick Sundre ytterligare 1 870 åretruntboende.
Nej, inte människor utan paddor. Grönfläckiga paddor.
I strandängen vid Kettelvik släpptes de och förhoppningen är att de ska trivas, slå rot och överleva.