Katharina berättade om sitt stora cykeläventyr genom Europa

I början av april hade Senioruniversitetet i Visby besök av distriktssköterskan Katharina Eriksdotter, som på ett mycket personligt och underhållande sätt berättade och visade bilder om sin fantastiska resa till Österrike; en resa som företogs på cykel, hela vägen ner genom Europa.
Efter avslutad realexamen i Hemse 1971 flyttade Katharina Eriksdotter till den lilla byn Windischgarsten i Österrike och arbetade där med internationell människohjälp under en period.
Sedan dess har Katharina hunnit med mycket, bland annat har hon utbildat sig inom sjukvården och är idag välkänd distriktssköterska i Visby. Barnen har vuxit upp och Katharina har fått mer tid att ägna sig åt sin stora hobby, cykling. Men under alla år som gått sedan tiden i Österrike har Katharina drömt om att få återvända till byn där hon arbetade på 1970-talet. Hösten 2008 förverkligades drömmen, men resan förtogs inte på traditionellt sätt.
- Jag har alltid varit intresserad av friskvård och motion och så gillar jag utmaningar. Och jag tycker om att ha något att jobba för, så hösten 2007 bestämde jag. Jag skulle ta mig till Österrike på cykel, säger Katharina, som hoppats på ressällskap och därför satte in en annons i tidningen, men ingen svarade.
- Jag kände mig väldigt liten när jag körde på färjan i Visby, minns Katharina när hon tänker tillbaka på avresedagen den 13 augusti förra året då hon ensam cyklade ner på bildäck.

Det tog sedan tjugoen dagar att nå Österrike och Katharina cyklade totalt 150 mil. Hela sträckan tillryggalades med cykel utom några mil genom Tjeckoslovakien.
- Man avrådde mig från att cykla där som ensam kvinna, säger Katharina som bara har positiva minnen från sin resa.
- Jag träffade mycket folk och jag pratade med många. Cykling är stort ute i Europa, många cyklar och vägarna är fantastiska. Utmed Donau finns det cykelvägar på båda sidor och vill man ha omväxling tar man en cykelfärja över floden och fortsätter på andra sidan.

Katharina hade förberett sig väl inför resan. En dag tillbringade hon hos en cykelhandlare i Visby för att lära sig byta däck och hantera en punktering, men hon hade tur under resan. Inga missöden inträffade.
- Det enda var att ibland var det lite tungt att cykla eftersom jag hade det mesta av den tio kilo tunga packningen bak. Den skulle jag ha haft fram. Tänk om jag hade vetat det, skattar Katharina, som inte på minsta sätt låtit sig avskräcka av sådant.
- Det blir flera cykelresor, men jag har inte riktigt bestämt vart jag skall åka. När jag väl har gjort det då förbereder jag mig noga och så genomför jag den nya utmaningen.
Så talar en sann cykelentusiast, som antydde att kanske, kanske blir det så småningom en cykelresa till Paris. Och då med mesta packningen fram.