Kapten på polsk flotte på drift över Östersjön

Han var 20 år den gången det först begav sig, och resan är fortfarande betydelsefull.
Inte enbart för att det var hans start på ett liv som äventyrare, utan också för att seglatsen bröt gränser.
Året var 1957, och i Polen rådde kommunism och diktatur. Att som medborgare segla i väg till ett annat europeiskt land var att med råge överträda de strikta regler som Andrzej Urbanczyk och hans tre kompisar levde efter.
Men trots förbudet gav de sig iväg, och enligt kapen själv fick de så pass mycket medial uppmärksamhet, att de undkom repressalier.

Fortfarande rebeller
Än idag uppmärksammar delar av besättningen varje årsdag av flottfärden, och för ett tag sedan bestämde de sig för att fira 50-årsjubileum genom att åter ge sig ut på flottfärd - i spåren av den tidigare strapatsen.
De har dock förivrat sig lite.
- Jaaa... vi vet att vi är lite tidiga... Men det vet vi ju hur världen ser ut idag! Det är så många projekt som är försenade jämt och ständigt. Så att vara lite för tidigt ute, det är vårt sätt att vara en motsats till resten av världen. Att faktiskt genomföra något i tid, säger Andrzej Urbanczyk, där han står på kajen i Visby hamn.

Blommor på färden
Den flotte som han och resten av besättningen nu seglat till Gotland med, började byggas för två år sedan. Den liknar så gott som på pricken den tidigare farkosten, med sju tjocka pålar som botten, en liten hytt och repstängsel runt om.
Till och med dekorationerna är likadana som för 50 år sedan.
- När jag gav mig iväg den gången skickade min mor med en blomlåda, eftersom hon tyckte jag kunde behöva ha det lite mysigt under färden. Nu har min fru gjort en likadan till mig, säger Andrzej Urbanczyk och pekar mot ett par ganska vissna blommor, planterade i en vit låda.
Någon meter därifrån står en trästaty, med fyra ansikten. Ett vänt åt vardera vädersträck. Det är en skulptur av en gammal gud för det slaviska folket. Hans namn är Svantewid, och han följer med på alla av kaptenens resor.
- Förhoppningen är att han ska hjälpa oss, så att det här blir en säker resa, säger Andrzej Urbanczyk.

I sjönöd
Med tanke på hur färden sett ut hittills, kan besättningen på den hembyggda flotten behöva all hjälp de kan få. Ingen motor hjälper dem på traven, utan de har bara sitt segel och Östersjöns nyckfulla vind att luta sig mot.
Under två veckor har de varit till sjöss, men under onsdagen blev vindarna så hårda att sjöräddningen fick bogsera in dem i Visby hamn. Där ligger flotten nu förtöjd, i väntan på att bege sig hemåt till Polen. Andrzej Urbanczyk tar dock incidenten med ro.

Ett sista äventyr
Han är nämligen en van seglare, med bland annat en ensamsegling jorden runt och en seglats med flotte om 7 000 sjömil, bakom sig. Dessutom bestiger han gärna berg och flyger flygplan, när han inte arbetar med att skriva äventyrsböcker. Hittills har han författat ett 50-tal.
70 år gammal anar han dock att resan till Visby kan komma att bli ett av hans sista egna äventyr.
Han njuter därför till fullo av att vara ute med flotten. Vare sig det blåser lite eller mycket, så älskar han nämligen havet.
- Det ger mig en känsla av frihet, säger han.

Fotnot: Andrzej Urbanczyk är den enda personen ur den ursprungliga besättningen som kunde medverka i den jubileumsresa som nu genomförs.