"Känner sympati för de boende"

Ansvarsfrågan gällande de föroreningar som finns vid Södervägs brädgård i Vall har inte kunnat lösas. Länsstyrelsen fattade dock ett beslut 2007 om att dödsboet efter företaget Träimpregnerings AB skulle betala 5,5 miljoner kronor av saneringen av marken. Länsstyrelsen anser sedan att Naturvårdsverket ska bidra med minst lika mycket, 5,5 miljoner kronor, i statliga pengar.

Första steg
Pengarna skulle räcka till ett första steg i en sanering, mellan 11 och 15 miljoner kronor räknar man att sanering av marken skulle kosta. Det är dock den lilla biten, sedan återstår sanering av grundvattnet, som är en betydligt svårare fråga.
- Hur det ska gå till och vad det kommer att kosta vet man inte, säger Mattias Vejlens, miljöskyddssamordnare på länsstyrelsen.
I området kring den gamla brädgården finns i dag fem hus som har lägre eller högre halter av det cancerframkallande ämnet kreosot i vattnet. I gårdagens GA berättade bland andra Linda Carlsson att familjen tvingas hämta allt vatten som ska drickas eller användas till matlagning, från annat håll.
- Jag känner sympati med de boende i området. Vi har tagit fram en ekonomisk plan för att dra kommunalt vatten från Träkumla, som ligger cirka 2,5 kilometer bort, säger Kjell Skalberg (c) ordförande i tekniska nämnden.
Beräkningen som gjordes 2005 visar att kostnaden för vattenledningar till husen vid Skogs i Vall i dagsläget skulle hamna på en miljon kronor. En kostnad som ingen vill eller kan ta på sig.
- Om vi tar pengarna från VA-kollektivet är det medlemmarna där som får stå för kostnaden och det fungerar inte riktigt. Och att ta av skattepengar fungerar inte eftersom vi har fler fall på Gotland där de boende inte kan dricka sitt vatten av olika anledningar, säger Kjell Skalberg.

Moraliskt ansvar
Att kommunen en gång i tiden gav tillstånd till träimpregneringsverksamhet vid området ger dem ett moraliskt ansvar, men inte ett ansvar som sträcker sig längre än så, anser han.
- Det är länsstyrelsen som äger utredningsansvaret i den här frågan. Vi måste få ett åläggande från dem för att kunna göra något och det är även dem som måste söka pengar från statligt håll, säger Kjell Skalberg.
I den huvudrapport som länsstyrelsen haft till grund för sitt beslut när det gäller ansvarsfrågan, ville man tillsammans med miljö- och hälskoskyddsnämnden att kostnaden för kommunalt vatten till de boende, skulle räknas in i saneringsbudgeten.
Detta höll dock inte Naturvårdsverket med om, som ansåg att det inte är en fråga om sanering och att de statliga medlen därför inte kan användas till det.
- Vi har trott att frågan skulle kunna lösas på det här sättet, men nu får vi titta på det på ett annat sätt.
- Dock krävs ett visst antal abonnenter för att vi ska ålägga kommunen att dra vatten till ett område, säger Mattias Vejlens.
Om antalet abonnenter är tillräckligt stort bedöms dock från fall till fall.
Nu avvaktar länsstyrelsen och väntar på besked från miljödomstolen. Ett överklagandet från dödsboet inkom i början av november förra året och på Nacka tingsrätt, som är miljödomstol för Gotland, tar det cirka ett till ett och ett halvt år att behandla en sådan överklagan.

"Känner sympati för de boende"

Vem ska betala för saneringen av kreosot vid Södervägs brädgård i Vall? En fråga det råder delade meningar om. Medan den utreds vill ingen ta på sig ansvaret för att ge de boende i området brukligt dricksvatten.