"Kändes som att komma hem"

Would you like to eat?"
Att den leende servitrisen på Maven i Kappelshamn hälsar gästerna välkomna på engelska känns helt i sin ordning.

Som hemma. Julynn Gray pratar engelska med gästerna. Foto: ROLF JÖNSSON

Som hemma. Julynn Gray pratar engelska med gästerna. Foto: ROLF JÖNSSON

Foto: Rolf Jönsson

Gotland2011-08-06 04:00

Maven är en amerikansk diner som i både sin meny och inredning håller sig till det amerikanska snabbmatstemat.

Men servitrisen Julynn Gray pratar inte engelska för att passa in i miljö. Hon har helt enkelt inte hunnit lära sig svenska.

Julynn har nyligen flyttat de 1 750 milen Nya Zeeland till Gotland. Nu siktar hon på att bli kvar här på ön för gott.

På sätt och vis började färden redan 1873, men då gick den i motsatt riktning. Det året bestämde sig Petter Johan Johansson och Johanna Mathilda Nilsdotter för att emigrera med sina fem barn från Ganthem på Gotland till Nya Zeeland.

Julynn och hennes släktingar har släktforskat och hittat en notering i kyrkboken från Ganthem om att Petter var metodist och vägrade döpa ett av sina barn. Det kan ha varit skälet till att de valde att lämna Sverige, gissar Julynn. Vad släktingarna däremot vet är att familjen hade en mycket lång och svår resa framför sig när de lämnade Gotland sommaren 1873.

Färden gick med båt till Köpenhamn och sedan vidare till London. Där fick Petter, Johanna och barnen stanna i över en månad innan de fick plats på ett fartyg som skulle föra dem till Nya Zeeland. Koleran härjade ombord. När de efter fyra månader på världshaven klev i land på South Island hade fyra av de fem barnen dött.

Rötterna har varit viktiga för Julynns familj. När hennes föräldrar var nygifta på 50-talet reste de till Sverige och under sin barndom fick Julynn många gånger se deras diabilder från "rosornas och ruinernas ö".

Många nyzeeländska ungdomar gör sådana långresor. De går under namnet OE  -  overseas experience  -  men för Julynn blev det inget sådant äventyr. Hon var en försiktig tjej när hon växte upp, sedan gifte hon sig ung och livet rullade på med fem barn och mycket jobb. På Nya Zeeland har hon varit både designlärare, kläddesigner och ägare till en halv golfbana.

Men nyfikenheten på världen och suget efter äventyr växte. Julynns mamma hejade på. Som 86-åring har hon fortfarande mottot "lev dina drömmar" och det har hon lyckats förmedla till sin dotter.

När Julynn för ett par år sedan fyllde 50 bestämde hon sig för att strunta i festen och göra någonting för sin egen skull i stället. Nu skulle hon göra sin "OE". Färden gick till Sverige och till Gotland och det blev en omvälvande resa.

- När jag klev iland på Gotland brast jag i gråt. Det kändes som att komma hem!

Under ett par stora ekar vid Tjauls gård i Lummelunda hittade hon huset där hon ville bo resten av sitt liv.

Vid hemkomsten berättade Julynn för sina barn och sambo om drömmen om att flytta till andra sidan jordklotet. Hon stötte inte på något motstånd. "Why not?", tyckte 13-åringen Victoria och sonen Richard och bestämde sig för att hänga med. En snöig februaridag 2010 skottade sig fram till det hyrda huset vid Tjauls.

Det är förstås inte så enkelt att flytta till Sverige. Turistvisumet gick ut efter några månader och "svensk härkomst" väger inte så tungt i Migrationsverkets bedömningar. Men Julynn hade tur.

När hennes sambo Jamie fick jobb på Gotland som arborist fick också Julynn och hennes yngsta dotter uppehållstillstånd. I maj kunde de flytta hit och förhoppningen är att det ska bli för gott.

De svenska vintrarna vet de inte om de kommer att klara av i längden, men Julynn drömmer om att kunna utveckla det märke med kläder i merinoull som hon har på Nya Zeeland och jobba och bo både här och där. Hon är tacksam över att världen har krympt sedan Petter och Johanna gav sig ut på sin stora resa.

De förlorade nästan allt på vägen mot sitt nya liv. Julynn kan leva i två världar.

Julynn funderar också på att starta en verksamhet där hon hjälper nyzeeländare att hitta släktingar i Skandinavien och vice versa. Hon är nämligen själv på väg att borra sig ned i sin egen släkthistoria på Gotland och i Sverige. Hon misstänker att hon genom släkthistorien ska hitta nyckeln till varför Gotland har blivit så viktigt för henne.

- På Nya Zeeland kände jag mig alltid annorlunda, men så är det inte alls här. Varför vet jag inte, men jag hoppas att jag ska kunna förstå det en dag, säger Julynn.

En viktig sak har Julynn redan fått veta: Innan hennes morfars morfar Petter flyttade till Ganthem bodde han i Lummelunda - alltså samma socken där hon själv råkade hamna ett och ett halvt sekel senare. Hon var inte medveten om kopplingen när hon hittade huset vid Tjauls, men Julynn funderar på om det kan vara de gamla släktbanden som spelar in.

Men det är inte bara släktbanden som får henne att känna sig så hemma på Gotland. Julynn tycker om naturen, blommorna och folks sätt att vara, prata och klä sig.

- Här har jag fått det äventyr som jag inte vågade ge mig ut på när jag var ung, men här känns det också som att jag skulle kunna bli den som jag är ämnad att vara, säger Julynn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om