Sven Englund Àr gotlÀnning, men bor numera i Linköping.
Besöket pĂ„ Nationalmuseum i Stockholm blev inte vad Sven Englund hade hoppats pĂ„. I likhet med mĂ„nga andra hade han sett Fornsalens reproduktion av Carl Gustaf Hellqvist vĂ€lkĂ€nda och i skolböcker ofta förekommande historiemĂ„lning âValdemar Atterdag brandskattar Visbyâ â och nu ville han se originalet, som donerades till Nationalmuseum 1891, mindre Ă€n tio Ă„r efter tillkomsten.
âEfter mycket letande och sökande pĂ„ nĂ€tet nĂ€r jag var dĂ€r inne pĂ„ museet frĂ„gade jag vakterna, som inte kĂ€nde igen tavlan. DĂ„ gick jag ned till receptionen och frĂ„gade. Jag fick förklarat att mĂ„lningen blivit nedplockadâ, skriver han i ett mejl till redaktionen och fortsĂ€tter:
â... vilket sĂ„ klart Ă€r en skandal och nĂ„got som helt tycks ha gĂ„tt under radarn för alla gotlĂ€nningar.â
Det handlar inte om vilken mĂ„lning som helst. âValdemar Atterdag brandskattar Visbyâ, som skildrar den danska erövrarkonungens hĂ€rjningar pĂ„ ön 1361, har kommit att bli sinnebilden för det medeltida Gotland och denna guldĂ„lders snöpliga slut. En gotlĂ€ndsk motsvarighet till âKarl XII:s likfĂ€rdâ av Gustaf Cederström, kan man sĂ€ga.
OriginalmÄlningen har i sjÀlva verket inte hÀngt framme sedan 2011, berÀttar Martin Olin, chef över Nationalmuseums samlingar.
Martin Olin, chef över Nationalmuseums samlingar, jobbar för att mÄlningen ska stÀllas ut igen. "Det Àr en mÄlning som mÄnga har en relation till, oavsett om man Àr gotlÀnning eller inte."
â I samband med renoveringen av Nationalmuseum (som pĂ„gick 2013-2018, reds anm) skapade vi en ny kronologisk tidslinje, dĂ€r stora delar av 1800-talskonsten hamnade pĂ„ mellanvĂ„ningen. Det Ă€r ju dĂ€r den hĂ€r mĂ„lningen hör hemma.
Men dĂ€r letar man alltsĂ„ förgĂ€ves efter âValdemar Atterdag brandskattar Visbyâ, som mĂ€ter 246x369x15 centimeter.
Varför?
â En av principerna nĂ€r vi renoverade var ta fram fönstren i lokalen, vilket ledde till att nĂ€stan alla utstĂ€llningsvĂ€ggar försvann i den delen av museet. Arkitekterna ritade skĂ€rmvĂ€ggar för att kompensera för det, men de Ă€r lite för lĂ„ga och för fĂ„ för att man ska fĂ„ plats med en mĂ„lning i den hĂ€r storleken pĂ„ 1800-talsavdelningen. Vi har helt enkelt byggt oss in i problematiken, sĂ€ger Martin Olin.
Det Àr inget han rycker pÄ axlarna Ät. Chefen för Nationalmuseums samlingar rÄkar ha gotlÀndska anor.
â Jag vill verkligen fĂ„ fram den igen. Under min studietid brukade jag gĂ„ till Fornsalen för att titta pĂ„ den eller visa den för privata grupper. Det Ă€r en mĂ„lning som mĂ„nga har en relation till, oavsett om man Ă€r gotlĂ€nning eller inte. Vi har lyckats hitta plats Ă„t âKarl XII:s likfĂ€rdâ och âVattenfall i SmĂ„landâ, som Ă€r mĂ„sten pĂ„ 1800-talsavdelningen. Trea pĂ„ den priorteringslistan Ă€r âValdemar Atterdag brandskattar Visbyâ.
2013-2018 var Nationalmuseum pÄ Blaiseholmen i Stockholm stÀngt för renovering. I samband med det gjordes utstÀllningsupplÀgget om.
Den lÄngsamma vandringen ur magasinen tycks ha börjat.
â Det Ă€r mycket logistik och planering inblandat i sĂ„na hĂ€r frĂ„gor, men det finns tankar om en ny historiemĂ„leriutstĂ€llning, och dĂ„ ska mĂ„lningen sĂ„ klart vara med dĂ€r. Om den inte kommer fram dĂ€r fĂ„r vi leta efter en plats nĂ„gon annanstans i huset.
NÀr kan det tÀnkas ske?
â Nu pratar du med svenska staten hĂ€r, sĂ€ger Martin Olin och skrattar.
â Men jag skulle gissa att det ligger nĂ„got Ă„r bort i sĂ„ fall.
Ă ter till Sven Englund, gotlĂ€nningen som fick lĂ€mna Nationalmuseet med oförrĂ€ttat Ă€rende. Mejlet till redaktionen avslutas med en frĂ„ga: âOm den inte ska hĂ€nga framme till allmĂ€nhetens beskĂ„dan kanske de kan flytta den till Visby om de har sĂ„ ont om plats?â
"Man mÄste ha rÀtt utstÀllningslokaler helt enkelt, och det har vi inte riktigt i dagslÀget", sÀger Jenny WestfÀlt.
Jenny WestfÀlt, museichef vid Gotlands museum, förstÄr reaktionen, men understryker att det inte riktigt Àr sÄ lÀtt.
â Vi har inte ens stĂ€llt den frĂ„gan till Nationalmuseum. Det finns en mĂ€ngd parametrar man behöver ta hĂ€nsyn till om man ska ta över ansvaret för en sĂ„ stor och vĂ€rdefull mĂ„lning. Det stĂ€ller höga krav bĂ„de pĂ„ sĂ€kerheten och klimatet i lokalerna. Man mĂ„ste ha rĂ€tt utstĂ€llningslokaler helt enkelt, och det har vi inte riktigt i dagslĂ€get, sĂ€ger hon.
Reproduktionen som finns pÄ Fornsalen tjÀnar dessutom sitt syfte mer Àn vÀl, framhÀver Jenny WestfÀlt. Den hÀnger nÀmligen dÀr frÀmst av historiepedagogiska skÀl, inte estetiska.
Jenny WestfÀlt, chef pÄ Gotlands museum, framför Fornsalens reproduktion av mÄlningen. Enligt henne har det aldrig varit aktuellt att Gotlands museum ska ta över originalet.
â Bilden Ă€r en del av vĂ„r utstĂ€llning om hĂ€ndelserna Ă„r 1361 och mytbildningen kring dem. Som bekant innehĂ„ller mĂ„lningen (som kom till ungefĂ€r 500 Ă„r efter Valdemar Atterdags intĂ„g, reds anm) en hel del historiska felaktigheter, och dĂ€rmed finns det ocksĂ„ mĂ„nga intressanta utgĂ„ngspunkter nĂ€r man ska diskutera till exempel kĂ€llkritik med skolgrupper och besökare, sĂ€ger hon.