Kampanj mot viltolyckor
Antalet viltolyckor fördubblas årligen på Gotland.Trots det är beredskapen inför och kunskapen om hur man ska agera vid en krock, dålig.I går kantade rådjur, älg och vildsvin länsväg 148 vid Lummelunda, där gotländska bilister vinkades in till en kampanj för ökad kunskap.
Stammen beräknas bestå av 3 000-5 000 djur och den ökar snabbt. Ett faktum som klart avspeglas i olycksstatistiken.
Inge Högberg, eftersöksansvarig på Gotlands skarpskytte- och jägargille, berättar att det år 2003 rapporterades 6 rådjursolyckor, 2004 dubbelt så många och i fjol 28.
- Hittills i år har 24 rådjursolyckor rapporterats, så fjolåret kommer att överträffas med råge, säger han.
- Å fan! utbrister bilisten Daniel Lindell, som precis blivit invinkad av polis och hört ovanstående.
Orange remsa
Inge Högberg informerar honom om att viltet rör sig mest i maj månad och i gryning och skymning. Så delar han ut en orange remsa, som ska användas för att markera platsen för en viltolycka.
Daniel Lindell har aldrig sett eller kört på något rådjur på Gotland. Däremot råkade han, en mörk natt i fjol, köra ihjäl en av två förrymda tjurar vid Lummelundsbruk...
- Det var lite halvläskigt. Bilen blev förstörd men jag klarade mig oskadd. Efteråt tänkte jag på vad som kunnat hända.
Då ringde Daniel Lindell SOS Alarm, varpå den andra tjuren kunde spåras av en eftersöksperson från Gotlands skarpskytte- och jägargille. Just Inge Högberg, visar det sig!
- Vi hittade tjuren, men den gick inte att fånga. Ett par månader senare dök den upp i en kohage i Lokrume.
Osannolika möten
En annan gotländsk bilist, Inge Larsson från Kanalen i Lummelunda, rullar in på kampanjstoppet och får syn på Daniel Lindell.
- Det var min tjur han körde på! säger Inge Larsson, som konstaterar att han är glad att det inte blev några personskador.
Raden av sammanträffanden förlängs, då polismannen Micael Levin, mitt i sitt informationsarbete, inflikar att det var han som åkte ut på larmet om tjurkrocken...
Tre djur per minut
Apropå sannolikheter, så noterar Älgskadefondsföreningen att en trafikant som färdas i 90 kilometer i timmen, passerar ett vilt djur i snitt var 23:e sekund.
På Gotland är risken något lägre, åtminstone än så länge.
Hittills har personskadorna i samband med viltolyckor varit få här. Det kan delvis förklaras med att de inblandade djuren - möjligen förutom en och annan förrymd dovhjort eller ett dito vildsvin - är förhållandevis små.
Man kan också själv påverka utgången av ett oväntat möte med det vilda. Det menar Larz Glemfors från Älgskadefondsföreningen.
- Väj inte för ett rådjur! Då riskerar du att få sladd och krocka med något betydligt värre!
Så jobbar vi med nyheter