Klockan 16.55 kliver jag in på ett fik i Klintehamn. Bullboden, som är nyrenoverat sedan ett år tillbaka, har intagit den stela kontors- och kaffelatte-stilen med svarta skinnstolar och fondvägg. Mitt första intryck är att Bullboden är ett stelt och tråkigt kafé, men när Lenore Yahiaoui tar till orda bakom kak- och bulldisken hajjar jag till och inser att detta inte är ett vanligt fik.
- Dubbelt så goda kostar 16 kronor. Eller ja... jag vet egentligen inte vad de kostar. Men när jag står här kostar de 16 kronor. Jag tar det priset jag tycker det är värt, säger hon och ler brett.
Jag frågar Lenore Yahiaoui om hon säljer kanelbullar. Hon tittar ned på den tomma disken och suckar.
- Nej det gör jag inte. Du vet, det brukar finnas så här mycket kanelbullar men de är slut nu.
Hon visar en jättehög med händerna och tillägger att jag skulle ha kommit lite tidigare på dagen. På Bullboden tar kanelbullarna alltid slut. Förutom på vintern. Jag sätter mig vid ett stort bord innanför dörren med en äppelsnitt, en cappuccino och en som kallas Dubbelt så goda.
Jag läser på en skylt på väggen: "Det kan hända att kakorna här är olika stora eller att det tar extra lång tid i kassan här, men det är sådant som tar tid när man arbetstränar". Bullboden ägs och drivs av Hassela Gotland, ett behandlingshem för ungdomar. Här får de arbetsträning för att de lättare ska klara sig i yrkeslivet. I de två bagerierna som tillhör Bullboden bakas bröd och småkakor. En utbildad bagare finns på plats och ungdomarna hjälper till. Äppelsnitten är god och färsk. Dubbelt så goda, som består av hård maräng och vaniljcreme, smakar som hård maräng med vaniljcreme gör. Varken mer eller mindre.
Det verkar som hela Klintehamn kommer in och handlar frukostbröd till dagen därpå. Folk kommer och går hela tiden. Blåbärslimpan är snart slut. Och även Bullbodens hemmagjorda knäckebröd.