K-märkta djur visades på Bottarvegården i Vamlingbo
Det finns inte bara kulturmäkta byggnader, utan även kulturmäkta djur. När massproduktionen tagit över i samhället har många äldre raser nästan försvunnit. I helgen visades bland annat k-märkta höns, får och hästar som finns bevarade på Gotland när lantrasdagar arrangerades för första gången på Bottarvegården i Vamlingbo.
Ett trevligt samkväm, som garanterat väckte tankar ungefär så kan man sammanfatta de första lantrasdagarna på Bottarvegården.
Folk från när och fjärran samlades för att titta på djurraser som nästan inte längre existerar, på grund av massproduktionens utbredning i samhället.
Det handlade om uppvisning av ett 30-tal hotade raser, som endast ett fåtal bönder idag har i mindre skala på gårdar runt om på ön. Initiativet till lantrasdagar kom från Ing Marie Tellström, projektledare på Bottarvegården.
Vi på Bottarvegården är väldigt bra på att ta hand om gamla saker, men att samla ihop och visa den levande kulturen är vi sämre på.
Därför tyckte vi att det vore intressant att försöka dra igång lantrasdagar en gång om året för att uppmärksamma alla k-märkta djur på ön, säger hon och berättar att Hushållningssällskapet varit till stor hjälp när hon letat utställare.
<span class=MR>Husdjur på landet</span>
Inför arrangemanget har bland annat en påkostad folder om husdjur på landet tagits fram av just Hushållningssällskapet och Hoburgs Hembygdsförening.
I denna fanns en mycket bra beskrivning på vad som menas med en svensk lantras:
"En population av ett husdjur som parar sig naturligt även om valet av hane och hona styrs av människan. Rasen skall ha funnits tillräckligt lång tid i ett område för att djuren ska ha hunnit anpassa sig till sin miljö. I miljön ingår påverkan från många faktorer, till exempel klimat, jordmån, landskapsstruktur, betesväxter, sjukdomar, skötsel- och fodervanor samt brukarens önskemål om produkten", för att citera.
<span class=MR>Många fjäderfän</span>
En av de många utställarna var Inger Rudberg från Stenkyrka. Hon visade sina Gotlands höns, som har rötterna i två olika gårdsflockar på Fårö.
I slutet av 1970-talet hittades hönsen och togs tillvara av Svenska Lanthönsklubben en organisation med syftet att bevara lantraser av höns, gäss och ankor.
Jag har samlat på udda raser sedan år 2 000 av en tillfällighet och har i dag cirka 20 olika på min gård som så småningom ska bli besöksplats för turister, säger hon och tror på lantbruk i liten skala i framtiden.
Allt handlar idag om massproduktion och pengar, och det är oerhört tråkigt. Barn som växer upp är fjärran från djur. De vet knappt vad en höna är då de aldrig kommer i kontakt med små lantbruk. Så kan vi ju inte ha det!
I en bur visar hon också små gulliga gula och blå ankor.
Av dessa finns nästan inga kvar, säger hon suckande.
<span class=MR>Gutefåret på plats</span>
Lugnt tillbakalutad i skuggan sitter Lars-Erik Wiss från Romakloster.
Han är utsedd att vakta Gutefåren i den provisoriska inhägnaden bredvid. Gutefåret är en inhemsk gotländsk ras som håller på att försvinna.
För att rädda hennes existens bildades 1977 föreningen Gutefåret vars uppgift är att säkra fortlevnaden och därmed också bidra till ökad mångfald i odlingslandskapet på sikt.
I dag finns cirka 6 000 Gutefår i Sverige (rasen finns också i mindre skala i Tyskland och Danmark).
Det är ett mycket tåligt får. Hon fungerar utmärkt på naturbetesmarker och har dessutom lätta lammningar, berättar Lars Erik Wiss och konstaterar att det faktiskt går ganska bra för henne.
Hon har med åren blivit en symbol för Gotland! Även Gotlands hemvärn använder sig av Gutefåret som en symbol för sin verksamhet. En riktig kändis, med andra ord!
<span class=MR>Visade hur får klipps</span>
Hur fårklippning går till visades också, kaniner hoppade över hinder, och russ viftade på svansen.
När besökaren var trött på djuren i trädgården, var det nära till svalka på kaféet.
Och igår söndag, arrangerades Bottarvevarpan (för den som inte fåt nog av SM i Varpa), ett föredrag hölls på temat "Sakna kon innan båset är tomt" av Ronny Olsson, kännare av lantraser. Sist men inte minst, var det också dagen för årets Bottarefest! Sammanlagt kom 1300 besökare under de båda dagarna.
Gutefåret. En gång i tiden utrotningshotad idag älskad symbol för Gotland!
Höna, vad är det? Många barn träffar sällan djur i deras riktiga miljö. Här visas Gotlands hönan som härstammar från ett par gårdar på Fårö för allmänheten.
Återkommande. Ing Marie Tellström, projektledare på Bottarvegården, tror på lantrasdagarna som ett årligt återkommande evenemang.Foto: TOBIAS WALLSTRÖM
Så jobbar vi med nyheter