Jennie gillar högt tempo
Att tappa en skål med salsasås på en tjej med vita byxor. Det är inte receptet på en lyckad arbetsdag för Jennie Jacobsson, servitris på Packhuskällaren.Men det är ett klassiskt misstag, något sådant gör alla någon gång.
Nu låter det som att Jennie är en mycket sträng person. Så är det inte, inte utåt iallafall. Hon ler och skrattar hela tiden och hennes motto är att "döda surhet med kärlek och ett leende". För det är så hon gör om hon möter otrevliga kunder, hon är så trevlig och charmig att de till slut måste skämmas för att de är så trilskna.
De som är tjuriga har redan bestämt sig när de kommer för att det inte ska vara bra, då kan man inte göra så mycket mer än att vara så trevlig man kan. I bästa fall ändrar de sig, säger Jennie.
<span class='mr'>Stammisarna</span>
En liten fågel flyger av misstag in på restaurangen, men kommer snabbt ut igen. Där inifrån strömmar musik. Utomhus blandas det med sorlet av röster från unga och gamla gäster. Jennies favoritkunder är stammisarna och de värsta är stressade turister som ska hinna med båten. Hon är inte heller alldeles förtjust i att servera barnfamiljer och sneglar bort mot den vita barnstolen som står invid dörren.
Jennie Jacobsson jobbar på Packhuskällaren året om. Så här på sommaren ägnar hon sig endast åt att servera medan hon annars även står i köket, lagar lunch och diskar. Hon har genomgått en internutbildning annars säger hon sig ha fått den bästa skolningen genom McDonalds.
Där får man lära sig arbetsmoral och högt tempo, bedyrar Jennie.
Roligast är ändå somrarna. Det är då det är full fart. Jennie gillar att ha så mycket kundkontakt som möjligt och är som gladast när det är en fullsatt kväll där allt flyter på som det ska. Utan uppochnervända nachostallrikar eller utspilld öl. Då får hon ta fram handduken som sitter nedstucken bak på byxorna. Arbetsuniformen består av jeans, arbetströja och ett bälte med börs på.
När jag får på mig de här kläderna, då måste jag tänka på vad jag gör och säger. Jag är då Packhuskällarens ansikte utåt, med kläderna tar jag på mig leendet.
<span class='mr'>Klingande skratt</span>
Tidigare bodde Jennie i en lägenhet ovanpå Packhuskällaren. Det låter som att det lätt kan ha blivit för mycket av det goda.
Det var inte sällan som man blev inringd när det var mycket att göra, det var ju bara att ta trappan ner.
Vilken tur att gotländskan med det klingade skrattet nu har flyttat till ett annat ställe i Visby så att hon kan vila upp sig från tallriksbärandet ibland.
Namn: Jennie Jacobsson
Ålder: 23
Familj: Singel
Uniformsarbete: Servitris på Packhuskällaren
Uniform: Jeans, svart tröja med Packhuskällarens tryck, handduk i fickan
Bäst med jobbet: Kontakten med alla glada och trevliga människor
Sämst med jobbet: Det sliter mycket på kroppen och man får känningar i ryggen efter nio timmar utan mycket rast
Favoritställe på Gotland: Sankt Olofs holm
Drömyrke: Just nu vill jag bli mäklare
Så jobbar vi med nyheter