?Jag var med och gillrade en fälla?

- Jag var med och gillrade en fälla för att sätta dit en langare på Wisby hotell.
Det säger kommissarie Olle Liljegren som då var kriminalinspektör och samordnare för operationen där man grep två män med 1,6 kilo heroin.

Gotland2006-02-20 06:00
- Egentligen var det tre kilo knark, men langarna tog bara med sig hälften för att visa kunden. Det beslagtogs av polisen medan resten spreds vidare, säger Olle Liljegren.
Han påstår att det här är uppgifter som polisledningen på Gotland mycket väl kände till. Hans version av händelseförloppet skiljer sig rätt rejält från vad som kom fram under tingsrättsförhandlingarna.
- I domen beskrivs 32-åringen som köpare till knarket, men han var i själva verket säljaren, säger Olle Liljegren.
I så fall har dåvarande länspolismästaren på Gotland, Carin Götblad eller någon annan i polisledningen vilselett både åklagaren och tingsrätt.

Infiltratör anlitades
Enligt Liljegren inleddes operationen med att malmöpolisen fått uppgifter om att ett större parti heroin kommit in i landet. Partiet skulle tas med hjälp av en infiltratör.
- Vi ville styra tillslaget till Stockholm och beslutet att istället ta det på Gotland fattades över mitt huvud, säger Liljegren som fick ordern "Försök lägga det på Gotland".
En infiltratör anlitades som fick i uppdrag att fixa så att knarket levererades till Gotland. Liljegrens chef Leif Jennekvist gav klartecken. Infiltratören reste till ön och placerade sig på Wisby hotell samtidigt som han kommunicerade per telefon med Olle Liljegren och hans poliskollega.
- Jag hade köpt attachéväskan som knarket låg i, när det togs i beslag.

Överlämnad plastpåse
Som lockbete hade infiltratören i uppdrag att få knarklangaren att ta med sig heroinet in på hotellet.
Han fick kontakt med 32-åringen som hade heroinet och båda träffades i hans rum på hotellet. För att övertyga 32-åringen om att han kunde betala visade han upp en bild med pengarna. 32-åringen förevisade heroinet och ett prov togs för att kolla att det var äkta vara.
Därefter fick 32-åringen attachéväskan där han la ner heroinet. Väskan förseglades och stoppades i den gamla plastpåsen. Sedan lämnade han rummet i avvaktan på att infiltratören skulle fixa fram pengarna.
- Vi visste att partiet var på tre kilo, men han tog bara med hälften. Det var därför vi hade tagit en bild på en miljon kronor. Det var så mycket infiltratören skulle betala för allt, säger Liljegren.
Nere i hotellvestibulen lämnade 32-åringen över plastpåsen med väskan till den yngre mannen som hade i uppdrag att ta den med sig ut från hotellet. När han fick se polisen började han springa, men greps snart. 32-åringen hade då redan fångats in.

Miljon lånades på bank
Om de här uppgifterna stämmer har Gotlands tingsrätt dömt en man till tio års fängelse på felaktiga grunder. 32-åringen som dömdes som köpare till 1,5 kilo heroin var i själva verket säljaren. Det skulle också förklara varför intresset för att hitta den som hade fått betalt för knarket, var så ljumt.
- Det fanns ju ingen anledning att leta efter några pengar eftersom vi visste att de bara fanns på en bild, säger Liljegren.
Han beskriver hur arbetet lagts upp. En bank anlitades för att fotografera en miljon kronor.
- Polisen har ju inte så mycket pengar.
Olle Liljegrens förklaring till brottsprovokationen är att de ville ta narkotikan. Att det skulle göras på Gotland är inte lika lätt att förstå.
- Carin Götblad ville ha ett stort tillslag på Gotland för att motivera mer tullresurser och fler poliser. Hon ville väl få nya statliga pengar och utnyttjade media maximalt.
- Brottsprovokationer är vanligt förekommande i polisens arbete och cheferna vet om det, säger Olle Liljegren som deltagit i minst 40 sådana aktioner. I det sammanhanget anlitas både privata informatörer och infiltratörer.
- Det här är ett normalt sätt att jobba. Funkar ypperligt, som vilket skvaller som helst.

Hemlig statistik
Brottsprovokationer är olagliga i Sverige medan bevisprovokationer är tillåtna, men åklagare och försvar ska informeras. Polisens användande av privata informatörer hanteras diskret med tanke på att personen kan råka illa ut om han avslöjas.
- Informatören spelar dubbelt och tar en risk. Därför måste han skyddas, säger Liljegren som berättar att alla dessa provokationer redovisas årligen.
- Vi har speciell hemligstämplad statistik där vi redovisar hur mycket som gått åt och vilket resultat vi nått bland annat mätt i antal dömda. Det här är uppgifter som Carin Götblad har tillgång till. Hon skriver på allt.
- Vi skriver alltid informatör även om det är en infiltratör som jobbar aktivt, säger Olle Liljegren.
Så gjordes också i heroinärendet. Men enligt Olle Liljegren var det i praktiken mer än bara skvaller som förmedlades. Infiltratören hade beställt heroinet, visat upp en polaroidbild med en miljon i sedlar och sedan tagit prov på knarket.
Vilket värde de nya uppgifterna har för bedömningar i utredningen om brottsprovokation har åklagren Pär G Lindell inte tagit ställning till. Klart är att Carin Götblad ska förhöras.

Friad i hovrätten
Olle Liljegren råkade själv illa ut då Gotlandsinfiltratören åkte fast i ett annat ärende och berättade då om samarbetet med polisen. Liljegren åtalades för grovt vapenbrott och tjänstefel. Han dömdes till fyra års fängelse med friades i hovrätten. Nu prövar Högsta domstolen delar av det målet. Samtidigt har Liljegren valt att gå ut med nya uppgifter som talar för att heroinbeslaget var en knarkfälla.
- Som polis bedömer jag att högre chefer kan ha begått tjänstefel och då är det min plikt att anmäla.
Enligt Götblads presstalesman Staffan Kellerborg har hon ingen vetskap om att det skulle ha begåtts brott i samband med heroinbeslaget.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om