Tre miljoner kronor kostade satsningen på Ipads till högstadieleverna.
En satsning som kritiserats hårt av föräldrar och lärare som menar att det är pengar i sjön. De dyra surfplattorna används till spel och stör mer på lektionerna än de hjälper till. Lärarna saknar utbildning för att implementera surfplattorna i undervisningen.
Per-Olof Sahlberg, kvalitets- och utvecklingschef på barn- och utbildningsförvaltningen, förklarar att det var ett medvetet val att införandet av surfplattor skedde snabbt, att alla fick del av verktyget ungefär samtidigt.
– Man ska inte kan tro att man kan fortbilda alla innan man börjar jobba. Det är en avvägning, ska man vänta tills alla kan tillräckligt mycket eller ska man köra lite snabbare genom att väldigt många får del av de här verktygen och att man sedan arbetar fram själva formen, säger Per-Olof Sahlberg.
Den tekniska utvecklingen går så fort att det är omöjligt att färdigutbilda personalen innan de digitala verktygen tas i bruk, menar han.
– Vi kan aldrig få personal som i alla lägen är duktigare än eleverna. De är ofta ett steg före oss när det gäller tekniken.
Per-Olof Sahlberg lägger en stor del av ansvaret att ta fram lämpliga utbildningar och regelverk på skolorna.
– Det är viktigt att lärare och skolledning diskuterar kring hur lärarnas mandat att bestämma och förmåga att behålla greppet om undervisningen påverkas.
Förvaltningen har regelbunden kontakt med skolcheferna för att komma fram till vad som behövs göras på skolnivå och på förvaltningsnivå.
– Det ska vara okej att säga att den här lektionen finns det ingen plats för plattorna, därför används de inte nu, precis som i alla lektioner där läraren också måste vara ledaren.
Rent teoretiskt ser Per-Olof Sahlberg inget hinder till att spärra plattorna för vissa program, men han har inte de tekniska kunskaperna.
Om det går att spärra plattorna från exempelvis facebook, snapchat och instgram. Tycker du att det skulle vara bra?
– Läsplattorna är till för skolarbete i första hand och om det här inte har någon funktion i skolarbetet så är jag inte alls främmande för att vissa saker inte går att göra på plattorna. Rent etiskt ska det vara fullt möjligt att göra avgränsningar.
Surfplattorna har kostat cirka tre miljoner kronor i inköp. Valet stod mellan plattor eller bärbara datorer. Enligt Per-Olof Sahlberg hade datorerna kostat 3 000 kronor mer per elev.
Förutom prislappen, hade det varit bättre att satsa på datorer?
– Det kan jag inte svara på. Först måste vi göra en utvärdering och det har gått för kort tid för det.