Ingunn inventerar öns privata alléer

Att en art är rödlistad betyder att dess framtida överlevnad inte är säker, att den är beroende av en speciell miljö för att kunna leva vidare. En allé är en väg eller gata med träd planterade på båda sidor, vanligen i enkla rader men ibland även i flerdubbla led, kan man läsa i Nationalencyklopedin som även upplyser om att alléträd oftast utgörs av våra vanliga lövträd. Enligt det biotopskydd som finns ska det vara minst fem träd i rad på var sida om vägen för att det ska kallas allé.

Enskilda vägar
Vägverket har tidigare inventerat alléer längs allmänna vägar, och nu gör alltså länsstyrelsen en inventering av dem som finns på enskilda vägar. Hittills har Ingunn Tryggvadotter hunnit med att titta på alléer i Björke och Roma, men hela öns privata alléer ska kartläggas.
- Jag tittar på vilken sorts träd allén består av, hur grova de är, hur många träd allén består av, om de har håligheter och om de har klappats, eller hamlats, berättar hon.
Alléerna började anläggas i slutet av 1600-talet, främst vid slott och herrgårdar. Men det var först mot slutet av 1700-talet som de fick ordentligt genomslag och de flesta av våra alléer är från den tiden. Många av dem hade dubbla syften, dels estetiskt som en vacker uppfart till gården och ett sätt att ge skydd och skugga åt den som färdades på vägen, dels för att förse gårdens djur med vinterfoder genom hamling eller klappning som det också kallas. Det innebär att att man sågade av skott och grenar på lövträden för att dryga ut höet med de torkade löven och på så sätt få träden att skjuta många nya skott som gav nytt vinterfoder efter ett par tre år. Enligt bedömningar finns cirka 700 000 hamlade träd i Sverige, varav 400 000 på Gotland. De flesta är ask.

Viktig livsmiljö
- I dag är alléerna viktiga att bevara för att vissa växter och djur ska överleva, säger Ingunn Tryggvadotter. När de gamla träden i skogarna började huggas ned flyttade många arter som trivs just i gamla träd till alléerna, som nu är den enda livsmiljön för vissa av dem och en förutsättning för den biologiska mångfalden.
Gamla ihåliga, murkna träd anses alltså lysande av en biolog, men det finns de som har en annan åsikt. Många av dessa träd anses utgöra en fara för trafikanterna eftersom de kan ramla omkull eller falla i bitar. Vägverket tar ned en del alléträd av säkerhetsskäl. En del alléer återplanteras dock med nya träd.

Studerar flygfoton
För att hitta de gotländska alléerna började Ingunn Tryggvadotter med att studera flygfoton över ön. På dessa har hon märkt ut de enskilda, alltså privata vägar som har alléer.
Inventeringen ska bli klar under året och rapporteras till Naturvårdsverket. Den ska ingå i verkets "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet".
- Jag passar också på att titta på angrepp av almsjuka när jag är ute. Den finns ju på Gotland och eftersom alm och lind dominerar i alléerna så kan den bli ett allvarligt hot mot alléer, säger Ingunn Tryggvadotter.