Ingen oro i blodlabbet

- Gotland har en trogen blodgivargrupp, men vi behöver ständigt nya.
Det säger Lena Nilsson, biomedicinsk analytiker.
GT fick hänga med in i labbet på Blodcentralen i Visby.

omsättning. På Blodcentralen i Visby är 100 påsar blod i omlopp under en vecka.

omsättning. På Blodcentralen i Visby är 100 påsar blod i omlopp under en vecka.

Foto: Karl Melander

Gotland2012-07-20 04:00

I ett kylskåp i labbet ligger påsarna med blod prydligt staplade och märkta. Blodet är fördelat på påsar med 4,5 deciliter i varje. Antalet påsar är uträknat på hur många som den gotländska befolkningen anses behöva. På Blodcentralen i Visby omsätts omkring 100 påsar i veckan.

- Vi är i fas, konstaterar Lena Nilsson.


Plasma kan frysas
När blodet har tappats från givaren får det vila i ungefär en timme. Sedan filtreras blodet från eventuella klumpar i en hänganordning. Efter det centrifugeras blodet för att separera det från blodplasman. Sedan hamnar påsarna i kylskåpet. Plasman kan även frysas. För att säkerställa plasman måste den frysas ner till - 40 grader på en timme.

Det är uträknat hur mycket blod som behövs och framför allt vilken sort. Blodgivarnas donationer speglar ganska exakt vilket blod som också behövs.

- Blodgrupp B är vanligare på Gotland jämfört med resten av landet. Det är kopplat till vår förbindelse med Baltikum, berättar Lena Nilsson.

Anledningen till att hon kan svara på det är att sjukhuset nyligen har deltagit i en studie där man kom fram till just detta.


2 500-3 000 givare
På Gotland finns det omkring 2500 till 3000 blodgivare. Lena Nilsson berättar att de flesta är trogna och har varit blodgivare i många år.

- Men det är alltid lite svårare på sommaren när folk åker bort. Vi ser en liten nedgång, säger Lena Nilsson.

Blodcentralen skickar ut sms-påminnelser i semestertider. Just den här eftermiddagen tycks det dock inte behövas. Blodgivare ramlar in tills det lilla väntrummet är fyllt.


Kan flyga hit blod snabbt
Någon blodbrist råder inte. Däremot har ön få trombocytgivare. Trombocyter, blodplättar, får blodet att levra sig. Trombocyterna håller bara i sju dygn och har därmed kortare hållbarhet.

Om det skulle bli blod över, så har Blodcentralen ett avtal med Karolinska sjukhuset som innebär att de kan sälja blodpåsar till fastlandet. På så sätt spills inget blod i onödan.

Men vad skulle hända vid en större olycka, räcker blodet på ön?

- Hittills har vi aldrig varit med om att det uppstått en akut situation där blodet inte har räckt. Men det klart, när det sker större olyckor så kan det gå åt upp emot 70 påsar blod. Men om vi skulle behöva mer blod så kan vi flyga hit extra blod på väldigt kort tid, säger Lena Nilsson.

Fakta: Blodgivning

För att bli blodgivare måste man göra en hälsodeklaration.

Man måste vara 18-60 år, frisk och väga minst 50 kilo.

Blodgivare måste också ha giltig ID-handling, kunna förstå och tala svenska samt har svenskt personnummer.

Vid första besöket tas blodtryck och blodprov för att kontrollera blodgrupp, blodvärde samt att man inte bär på något virus eller blodsmitta.

Källa: geblod.nu

Fakta: Blod

En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod i kroppen.

Blodets huvuduppgifter är att transportera syre, föra ut näring till cellerna (via artärerna), transportera slaggprodukter (via venerna) samt bekämpa infektioner.

Blodet består av:

Röda blodkroppar (erytrocyter) som innehåller hemoglobin som i sin tur transporterar syre.

Vita blodkroppar (leukocyter) som deltar i kroppens försvar mot infektioner.

Trombocyter (blodplättar) som medverkar till att blodet koagulerar.

Plasma, som består av salter, vatten och äggviteämnen.

Blodgrupperna kallas A, B, AB och 0.

Det som förr kallades Rh-faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh-positiva (RhD+).

A RhD+ är den vanligaste blodgruppen (37 procent) följt av 0 RhD+ (32 procent) och B RhD+ (10 procent).

Bara en procent av landets befolkning har blodgruppen AB RhD-.

Källa: geblod.nu

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om