Ideella ledare fick årets MR-pris

Arbete för de mänskliga rättigheterna pågår ständigt. I det stora och i det lilla.
Och det får aldrig avstanna.
Det framhölls när det lokalt instiftade MR-priset (MR =Mänskliga Rättigheter) delades ut i missionskyrkan i Visby i lördags.

Gotland2005-12-12 06:00
I år gick priset till fyra eldsjälar inom öns handikappidrott - Evert Larsson och Einar Jacobsson i IF Murgrönan och Britt-Marie Sjöndin och Bo Ax i Gutakampen.
Som ideellt arbetande ledare inom sina föreningar hjälper de många handikappade till ett aktivare liv, umgänge med andra, stärkt självförtroende och helt enkelt - ett rikare liv. Och ett mera jämställt liv.
Ett lysande exempel hur man lokalt, på hemmaplan här på Gotland kan arbeta för att stärka de mänskliga rättigheterna, menade juryn för MR-priset.

Arbetet måste fortsätta
- Även om det hänt mycket och vi tycker att utvecklingen när det gäller de mänskliga rättigheterna har gått framåt så måste arbetet hela tiden fortsätta. Lågan måste alltid hållas brinnande och därför är det så viktigt med eldsjälar, sa Dan Carlsson, från Röda korset och juryns ordförande.
Evert Larsson och Einar Jacobsson från IF Murgrönan som tog emot priset var glada och hedrade.
- Det är roligt att vi blir uppskattade för det vi håller på med, sa de.
Och att verksamheten betyder mycket för alla inblandade kunde de bara instämma i.
Priset är instiftat av Röda Korset, Amnesty och Rädda barnen på Gotland och dessa tre organisationer arrangerade under lördagsförmiddagen en diskussion om mänskliga rättigheter.
Man talade om FN:s barnkonvention, kvinnokonvention och tortyrkonvention och man utgick till viss del från ett lokalt perspektiv. Man pratade om hur arbetet för FN-konventionerna kan bedrivas i lokalsamhället, man beskrev hur olika problemen kan se ut i olika delar av världen och man visade på processer, som även om de ibland sker långsamt, ändock leder framåt.

Förändringar
- Vi kan inte ändra allt på en gång. Jag tror på processen, jag tror att genom att påverka och driva på så kan man åstadkomma förändring. Men det tar tid, sa Birgitta Koskinen, som talade utifrån kvinnokonventionen.

Ogifta mödrar
Som exempel beskrev hon hur det svenska samhället ännu när hon själv kom ut i yrkeslivet på 1960-talet såg ned på ogifta mödrar och benämnde deras barn "oäkta", och vilka trauma det skapade.
- Idag skulle vi inte drömma om att göra skillnad på barn födda inom eller utom äktenskapet, sa hon och hänvisade återigen till processen.
Men processen avstannar inte, den fortsätter och det gäller därför att ständigt vara vaksam på att den går åt rätt håll, menade hon.
Kerstin Blomberg, Rädda barnen, talade om barnkonventionen, och tog bland annat upp ett aktuellt fall på Gotland där hon menar att myndigheterna brutit mot flera punkter i FN:s barnkonvention - utvisningen av Didier Monkato till Kongo.
- Didier har familj och barn i Sverige. Beslutet bryter därför mot fyra av barnkonventionens artiklar, nummer 2, 3, 9 och 18, sa hon.

Vädjat till Migrationsverket
Kerstin Blomberg har som Didier Monkatos ombud också vädjat tre gånger till Migrationsverket och då bland annat hänvisat till barnkonventionen.
- Men jag har fått avslag varje gång, sa hon. Sista gången kom avslaget med fax samma dag som mitt brev nått myndigheten.
? FN:s barnkonvention består av 54 artiklar. 191 länder har anslutit sig till konventionen och därmed lovat att dess artiklar ska gälla som lag.
Här följer de fyra artiklar som hänförts till i fallet Didier Monkato:
? Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
? Artikel 3. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
? Artikel 9. Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrar ska ha rätt att träffa båda regelbundet.
? Artikel 18. Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om