Det är nog inte för mycket sagt att vetenskapsakademiens nuvarande preses, Dan Larhammar, gjort det till en livsuppgift att presentera och popularisera – för att sprida kunskap om vad forskningen säger i olika frågor, särskilt de naturvetenskapliga. Inte sällan har han också polemiserat, som kritiker av pseudovetenskap och illa underbyggda uppfattningar. Alternativmedicin och kreationism, alltså föreställningen att världen uppkommit genom en skapelse (allra helst enligt Första Mosebok), hör till områden som han granskat under många år.
Dan Larhammar är professor i molekylär biologi vid Uppsala Universitet, blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 2007 och dess preses för ett år sedan. 1998-2004 var han ordförande i föreningen Vetenskap och Folkbildning. I dag leder han ett panelsamtal i Almedalen där författare, vetenskapsjournalister och experter ska försöka ge ett svar på frågan: ”Vad är bra och dålig populärvetenskap?”.
– Bakgrunden är att det finns många exempel på populärvetenskapliga böcker som är mycket kommersiellt framgångsrika, men där det är uppenbart att författarna driver teser utan så mycket grund i vetande, säger Dan Larhammar.
– Det är viktigt att väletablerade fakta hålls isär från fria spekulationer och det är inte så många som klarar att hantera det. Ett område där detta är väldigt tydligt är kost och hälsa. Marknaden är enorm och det går att tjäna stora pengar utan så mycket välgrundad kunskap.
Dan Larhammar nämner boken ”Livet med kvantfysiska glasögon” som ett exempel:
– Författarna har totalt missförstått kvantfysiken. Resonemangen i boken är bisarra, men den säljer tydligen bra, trots den livliga debatt som förts om innehållet. Men hälsa och livsstil kopplas inte sällan ihop just med kvantfysiken. Kanske för att båda områdena är svåra att förstå sig på. En internationellt känd författare som gjort sig ökänd för att blanda bort korten här är Deepak Chopra.
Framgångarna för föreläsaren och författaren till ”Omgiven av idioter” och ”Omgiven av psykopater”, Thomas Erikson, lyfter Dan Larhammar som ett annat exempel där det mer handlar om ”populär” än om ”vetenskap”.
– Det är gammaldags hypoteser som lanseras och paketeras som attraktiva budskap. Men människan är så mycket mer komplicerad än vad den här sorteringen i fyra olika färger för personighetstyper ger sken av. Det är närmast skamligt hur mängder av arbetsgivare i brist på kompetens använder illa underbyggda personlighetstester, som i värsta fall blir självuppfyllande.
Ibland är hänvisningarna till källor diffusa. ”Vetenskapen (eller forskningen) säger” är en fras att vara vaksam på, framhåller Dan Larhammar. Med reservationen:
– En sådan generell fras är OK när något är vetenskapligt mycket väldokumenterat och det råder konsensus i stora delar av forskarvärlden, som till exempel när det gäller mänskliga aktiviteters påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen.
Ibland finns hänvisningarna där, men används på ett tveksamt sätt, fortsätter Dan Larhammar och nämner den alternativmedicinska boken ”Komplementär medicin – från akupressur till yoga”.
– Författaren är visserligen försiktigt inställd till vissa alternativmedicinska metoder, men helt okritisk när det gäller verkan av akupunktur. I boken saknas avgörande referenser och där hänvisas till litteratur som helt motsäger författarens teser.
Än allvarligare blir det när idéer om olika ”människoraser” lever kvar.
– Det gamla rasbegreppet är helt fel, slår Dan Larhammar fast. Det är märkligt hur svårt det är att radera ut dessa missförstånd.
Att de genetiska variationerna är mycket små, att skillnader som finns gäller proportioner och inte unika genvariationer, att övergångarna mellan människogrupper är gradvisa, att huvuddelen av variationer mellan individer (85-90 procent) finns inom befolkningsgrupper. Allt detta har varit känt i decennier. Den senaste tidens utveckling av DNA-spårning bara bekräftar denna kunskap. Släktforskningsresultat med DNA ska för övrigt tas med en nypa salt:
– Jag testade mig själv i 23 and me. Redan vid mina kusinbarn blev det helt fel, säger Dan Larhammar.
– Och med sjukdomsdiagnoser baserade på DNA är det helt nödvändigt att anlita expertis, tillägger han.
Fotnot:
Samtalet om populärvetenskap äger rum i Bildstenshallen på Gotlands Museum med start 13.30. Det är också platsen för Seminariet om grundforskningens betydelse, med start 15.00