I morgon är det 60 år sedan ångaren ?Hansa? sänktes
Så många hade under åren lärt känna namnet ?Hansa?, Gotlandsbolagets flaggskepp sedan 1899. Så många som haft Visby som hemort. Och haft Gotland som sin hemö.
?Hansa? var interiört sett, egentligen ett påkostat fartyg med inredning i ädelträ, eleganta tapeter och silkesplysch. ?Hansa? hade tjänat som Gotlandsbolagets första vitmålade ångbåt ända sedan sekelskiftet.
Denna speciella kväll vid kajen i Nynäshamn skulle förstås bli som alla, alla andra, en sen höstdag med motsjö, medspyor och sedan det uppklarnande och Visbys medeltidsdrag. En avslutad Östersjöfärd, en gropig resa,
Men, just den där natten, dagen, skulle så mycket annat inträffa. Så mycket annat, så mycket ödesdigert skulle ta sin början sedan man väl lämnat den djupa skärgården och försökt få vila i de trånga hytterna, så trånga i själva verket, att det saknades plats för rinnande vatten! Ombord skulle bara två personer överleva ?Hansa:s? stampande färd med 86 personer ombord. Bara två skulle överleva och det efter upplevelser som satt outplånliga spår i hela den svenska folksjälen. Extra styrman Arne Thuresson och kapten Arne Mohlin, kapten i armén.
Hur drabbad kunde man bli efter en katastrof som denna med ?Hansa?? Just extra styrman Arne Thuresson kunde fortsätta i yrket trots de fruktansvärda upplevelserna. Men, andra berättade om hur Thuressons fortsatta mardrömmar, om hur han ännu långt, långt senare kunde ropa i sin hytt ?vi måste simma till flotten? eller ?ta i, ta i och vänd livbåten?. ?Jag tänker och tänker på katastrofen, ursäktade han sig.
För de allra flesta ombord kom döden mycket snabbt. Arne Thuresson hade sökt sig in i ångarens radiohytt fram på småtimmarna. Detta kom att rädda hans liv. Fartyget hade träffats av en torped som helt sprängde bort förskeppet och bryggpartiet. Thuresson slungades ur den demolerade radiohytten, ut i mörket. Han upplevde det som om han sjönk och sjönk, och som att han förlorat ena ögat. Blodet rann. ?Hansa? hade redan anträtt resan, den sista, mot havsbotten hundratalet meter ned. Thuresson greps av ?Hansas? sugvinkel, drogs ned, flöt upp, förtvivlat kippande efter luft. Han tyckte sig höra röster och bölade till svar ?har ni något att flyta på??
Thuresson var vid detta tillfälle bara 20-talet meter från?Hansa?, som vänt akterskeppet upp i vädret. Vrakgodset från det en gång så uppskattade passagerarfartyget började spridas med vågor och vind. En flotte med två räddade personer återstod och noterades av ett par av marinens minsvepare och ABA:s ordinarie plan ?Örnen? på väg Bromma-Visby. Planet hade fått besked om att spana efter ?Hansa?. Man gick ned på vågtopparna och sökte efter vrakrester och överlevande. Och rapporter strömmade snabbt in, ?vi ser flytande bensinfat, plankor, dörrar ?..
?Hansa? har gått under - rapporterades det summariskt. ?Hansa? gick i djupet md aktern högt synlig, först långsamt, sedan allt snabbare.
Vem sänkte henne?
Men, vem sänkte ?Hansa? med en förlust på 84 människoliv? Diskussion tog genast fart. Andra världskriget var inne i ett slutskede. De allierade inklusive Sovjetunionen hade fått ett allt starkare grepp. I Östersjön dominerade Sovjetflottan och i Baltikum. Rykten började gå om att flyktingar just från Baltikum flydde till Sverige, och att Sovjetunionen hade intresse av att stoppa den trafiken. Kunde ?Hansa? betraktats som ?fientligt? av ryssarna?
I början av 60-talet utpekades en sovjetrysk ubåt, ?K-51? (kapten V A Drosdow) som tänkbar baneman. Och uppgiften styrktes av tyska källor, främst en känd krigshistoriker Jürgen Rohwer. Å andra sidan hade i krigsslutet Finland fått öppna upp Finska viken för ryska utbåtar, som i sin tur kunde ingripa mot tyska hamnar - och sedan återvända till egen bas bl a längs den gotländska västkusten!
Två amatörforskare i krigshistoria, Roger Bengtsson, radioman, och Jurgen von Zweigbergk, ?Hansa?-fantast sedan skolåldern, utnyttjade den sovjetryska upptiningen. Undertecknad fick telefonkontakt med ryska krigsarkivet, främst överste Igor Venkov. Till Moska fick man då ringa bestämda dagar, kl 15.oo. Frågorna man hade noterades, en och en. Svar kunde förväntas ?inom en vecka?. En vacker dag ville ryssarna lägga korten på bordet. - varför frågar ni egentligen efter kapten V A Drosdow med ubåten K-51? Ja, vad svarar man? Pulsarna börjar dunka! En nyhet?? ?Hansa? sänktes av ubåten L-21 med befälhavaren S S Mogilevskij. Och det var på morgonen den 24 november 1944 nordväst Visby på Gotland? Jag har, fullföljde vår talesman, ubåtens krigsdagbok där man kan läsa ?Attack kurs 180 grader?.
Därmed har historien om den vackra ångaren Hansa? fått ett slut. ?Hansa? har sent omsider fått sin baneman klarlagd.
Så jobbar vi med nyheter