Den omtalade affären har föranletts av kritik från både Hyresgästföreningen och flera av de boende, liksom av politisk debatt.
Spindeln i nätet på Gotlandshem heter Patrik Dahlsten, med titeln CFO, chief financial officer. Hans roll är inte att ta några politiska hänsyn; han ansvarar för bolagets långsiktiga ekonomi och inget annat.
– Där är försäljningar en av få verktyg vi kan jobba med just nu, säger han.
Men hur har allmännyttan på Gotland hamnat i en så svår sits? Svaret sträcker sig minst 50 år tillbaka i tiden:
– På 1970-talet togs ett antal lokala stiftelser med fastigheter in i bolaget, med lån som var högre än själva fastighetsvärdet. Sedan dess har vi också haft en kostnadsutveckling som inte motsvaras av hyreshöjningarna.
Vad borde man ha gjort annorlunda?
– Tidigare styrelser och vd:ar har gjort vad de har kunnat utifrån de förutsättningar som fanns då. Men visst är det synd att fastigheterna har hamnat i det skick de är i nu, svarar Patrik Dahlsten.
Genom åren har underhållsskulden växt till omkring tre miljarder kronor.
Samtidigt vill Gotlandshem också göra satsningar, bland annat på energieffektivisering. För klimatets skull – men också för att möta kommande EU-krav.
– De investeringarna kostar också miljardbelopp. Lyckas vi innebär de att vi får ner kostnaderna på sikt, men det är inget som sker över en natt.
Detta är alltså bakgrunden; till både tidigare försäljningar och till de kommande. Aktuella nu är totalt 224 lägenheter, fördelade på fastigheterna Fårösund Bunge Stucks 1:224 och 1:280, Tingstäde Furbjärs 1:11, Visby Akacian 1 och 2, Visby Skalbaggen 1 samt Visby Sjöliljan 1.
– Vi har gjort en detaljerad genomgång av portföljen. Det här är fastigheter där vi ser potential för lokala aktörer att investera och ta över förvaltningen.
Men varför skulle de lyckas bättre än ni?
– Det är en fråga om hur mycket vi kan hantera, när vi har ett så stort arv. Det tar lång tid att komma runt till alla fastigheter och det är inte bra. Dessutom är andra aktörer inte bundna av offentlig upphandling, så de kan pressa priserna mer än vi kan.
Som exempel nämns tidigare affärer i Havdhem och i När:
– Så vitt vi vet har det blivit god resultat där, med låg omflyttning och väl omhändertagna hyresgäster. I Havdhem var det lokala aktörer som gick in med stort engagemang och de har genomfört en del underhåll i dessa fastigheter, berättar Patrik Dahlsten.
Men det har även funnits missnöje efter tidigare försäljningar; främst i de fall då man inte lyckats sälja till någon lokal aktör. Nya storägare som Klarabo och K2A har inte alltid rosat marknaden.
– Visst finns det dem som är kritiska mot sina hyresvärdar, både hos oss och hos andra, erkänner CFO:n på Gotlandshem.
Snacket om att nya ägare skulle komma in och ”chockhöja” hyrorna med en gång, det ger han dock inte mycket för. Det får man inte, helt enkelt.
– Det är ju samma förhandlingsordning som gäller, med Hyresgästföreningen. Det kan inte ske en stor höjning bara för att fastigheten få en ny ägare.
En annan oro är att få sin hyresrätt omvandlad, om man tillhör dem som inte vill – eller har råd – att köpa loss den. Här påminner Patrik Dahlsten om den så kallade besittningsrätten:
– Det är bara de som bor på fastigheten som kan ombilda till bostadsrätter och det krävs ett kollektivt majoritetsbeslut. Och har du besittningsrätt kan du ändå fortsätta vara hyresgäst, även om dina grannar skapar en bostadsrättsförening.
I förra veckan hölls informationsmöten för de boende, på de fastigheter som sannolikt byter ägare framöver.
– I Visby kom ett 50-tal personer, i Lärbro var det något färre. Frågorna och oron gällde väl ungefär det vi har pratat om i den här intervjun.
Gotlandshem har även presenterat vilken mäklare som får det stora säljuppdraget, nämligen Bertwig fastighetsförmedling.
Nästa steg är att bestämma vad som ska säljas först.
– Vi får se vilka fastigheter det finns störst intresse för och vi är lyhörda kring vad mäklaren säger om det. Men redan under det här året hoppas vi genomföra åtminstone några av affärerna, säger Patrik Dahlsten.