Hur ska hamnen se ut i framtiden?

Ämnet för kvällen var Holmen och hamnen - om återbruk av hamnmiljöer. Arrangör var Dialog Hela Visby, som är kommunens samrådsarrangemang för Visbyområdets fördjupade översiktsplan.
Mellan 50 och 60 personer hade tagit sig till bibliotekets hörsal. Där inledde Lisa Östman, stadsarkitektkontoret, med att ge inspiration. Det gjorde hon genom att att visa bilder från ett tiotal andra hamnområden, både i Sverige och utomlands.
I Londons Greenwich Village finns det bostäder ända ner till vattenlinjen, men där ligger inga båtar, i Bremen har man valt att rusta hamnområdet på ett enkelt sätt och i Kapstaden får inga högre byggnader störa vyn över Taffelberget.

Kulturhistoria
Jörgen Renström från länsmuséet pratade om hamnen som något kulturhistoriskt värdefullt. Han visade också bilder, från såväl 1800-tal som 1900-tal. Han talade om det stora intresset för fiskelägena runt om på ön, men undrade om visbyborna är intresserade av sin hamn.
- Det är många på fastlandet som anser att Holmen och dess två kranar är unik. Området har ju faktiskt i stort sett fått vara ifred de senaste 40 åren, sedan man rev de gamla magasinen.

Storleken en fördel
Att Holmen är rätt liten, cirka två hektar, är en fördel för bevarandevärdena, anser Jörgen Renström.
- Om Holmen hade varit fem gånger större, så hade det varit nästan omöjligt att bevara den, då hade trycket på exploatering varit mycket större. I och med att den är så liten så är det möjligt att bevara den - om vi vill det.
Jörgen Renström visade också bilder från Sundsvall där man arbetat med en plan för att förändra hamnen, nej förresten, inte en plan utan tre!
- Det vore intressant och bra om man väljer att göra det även här. Det är bättre att folk får ta ställning till flera förslag och inte bara till ett.

Holmen en mötesplats
Högskolan hade också en representant på hörsalens scen för att ge högskolans syn på hamnen och Holmen. Tor Broström gav sin version av verksamheten år 2015.
- Då har vi 7 500 studenter här, att jämföra med dagens 5 300.
Många av dem studerar på distans men 2 500 studenter är här på skolan dagligen, att jämföra med dagens cirka 1500. Då har vi många verksamheter ute på Holmen. Där finns bland annat laboratorium, utställningslokaler och ateljéer.
Tor Broström vill att Holmen år 2015 ska vara en plats där den akademiska världen, näringsliv, gotlänningar och turister möts, dagligen. Och för att ge en bild av framtiden har Visby Arkitektgrupp skapat ritningar över Holmen.

Sticker ut
Sven Landahl från Visby Arkitektgrupp visade ritningen där en större högskolebyggnad finns väster om sockersilon som bevaras, en bro går över vattnet mot Skeppsbron och längst ut på Holmen syns den byggnad som sticker ut mest: ett hus som kan innehålla utställningar, seminarier och konferenser. Och byggnaden ser ut som - kanske en fisk.
- Det är viktigt med byggnader som smälter in i den befintliga miljön - men också med byggnader som sticker ut, som väcker känslor. Men det är också viktigt att bevara de gamla kranarna, sådana landmärken står för trygghet och beständighet, tycker Sven Landahl.

Attraktiv mötesplats
Mattias Sjöberg, student på design- och konstruktionsutbildningen, fick i början av höstterminen i uppdrag att ta fram en vision för hamnen - ur ett studentperspektiv. Han poängterade att hamnen och högskoleområdet redan är en attraktivt mötesplats för studenter, men han vill ha en plats där högskolan möter staden. Och det skulle kunna vara på Holmen. Tillsammans med några klasskamrater skapade han en vision som på sätt och vis påminner om Visby Arkitektgrupps, men ändå inte:
- Vi skulle vilja att silon blir en högskolebyggnad med lektionssalar. Men där ska också finnas plats för kaféer och restauranger som är öppna för allmänheten.

En plats för alla
- Och så vill vi att Holmen blir en plats som verkligen används av visbyborna, idag ser man nästan aldrig några människor på där. Vi vill ha boule och kubbplaner på den, och en swimmingpool som kan bli en skridskobana på vintern.

Nostalgi och trygghet
Efter drygt en timmes pratande av föreläsarna blev det fråge- och diskussionsstund. Alla verkade eniga om att vilja bevara sockersilon och kranarna, kanske av nostalgiska skäl, kanske för tryggheten de ger. Men också för att silon är en speciell byggnad med en fantastisk rymd. Visbybon Gösta Lyttkens poängterade att en hamn alltid måste få låta som en hamn och Tor Sundberg från länsstyrelsen talade för att ett hamnområde av tradition ska ha hårda material, som sten, asfalt och betong - alltså inte gräs.
Diskussionerna kring hamnen och Holmen lär fortsätta. Det gör också Dialog Hela Visby. Utställningen i Almedalsbibliotekets foajé pågår till den 19 maj och ytterligare fem temakvällar kommer att hållas under våren.