Hur man bruka? bruka kalk

Vid vattnet i Bläse i Fleringe socken på nordvästra Gotland finns tre gamla kalkbruksanläggningar som inte varit i bruk på över 50 år. Byggnaderna hör sedan 1985 till Bläse Kalkbruksmuseum. Den yngsta byggnaden från 1913 är också den största och här finns museets huvudentré. Innanför de röda dörrarna möts besökaren av en nyinredd turistshop och här huserar Poul Bergesen, museets huvudansvarige. Under hans guidade turer får man följa med tillbaka till brukets storhetstid under 1920- och 1930-talet då 140 personer arbetade här, alla män.
- Arbetarna tjänade 90 öre per ton kalksten som de lyfte upp på vagnarna och som mest blev det 13:50 per dag. Det blir 15 ton sten om dagen, säger Poul när vi står bredvid en fullastad vagn inuti anläggningen.

Jobb för hårda grabbar
Endast stenar över 70 kilo gick att använda vid bränningen och därför var det bara tunga lyft för arbetarna. Många slets ut i förtid. Men de som höll sig skadefria blev starka och levde länge. En av dessa var Georg Moberg. Han arbetade på bruket under 1920-talet och blev 85 år gammal och till skillnad från många andra använde han träsnideri och inte alkohol som tillflyktsmedel. I en avskild del av museets största byggnad har en monter till Georg Mobergs ära inrättats där besökaren kan titta på hans finsnidade skulpturer samt fotografier ur hans liv på bruket.
- Georg var en mycket färgstark person och det känns mycket kul att ha hans verk här. Vårt mål är att organisera om denna del så att besökaren kan gå runt konstverken i stället.

Historiskt turistande
I den stora lokalen har man även inrett ett 1920-talscafé och ett förvaltarkontor från samma tid. Det är mörkt och kallt i rummet och tillsammans med historien om kalkbrukets hårda tid känns det som om man befinner sig i en grotta. Utanför skiner solen och svalorna flyger fram och tillbaka till takets undersida där ungarna väntar på mat.
Mellan områdets största byggnader sitter ett gäng turister och njuter på museets café och kanske ska de senare åka med i kalkbruksmuseets tåg. Loket kommer från Norge där tyskarna använde det under andra världskriget.
- Loket kom till Gotland 1946 och vid ankomsten upptäckte man att växellådan var fylld med dynamit. Det visade sig att tyskarna hade tänkt använda loket till ett färjeattentat, säger Poul Bergesen och skrattar.
Han berättar att museet är på gränsen till underbemannat i sommar men att problemet förhoppningsvis kommer att lösa sig. Tillsammans med Peter Granquist, lokförare och allt-i-allo, sköter han allt på området. Museet håller hela tiden på att byggas ut. Men på grund av bristen på arbetskraft går det ganska långsamt. Nästa projekt är i alla fall ett litet bibliotek där besökaren kommer kunna läsa och lyssna på arkivmaterial från brukets historia.
- Kommunen har inga mer pengar att ge oss och stängningsrisken ligger därför som ett hot över oss. Vi lever på konstgjord andning. Men våra två huvudsponsorer Cementa och Nordkalk sköt vardera till 25 000 kronor extra i år och det är alltid något, säger Poul Bergesen och ser hoppfull ut.

Hur man bruka? bruka kalk

Lär dig kalkbrukens historia. Från sekelskiftets början, via 20-talets glansperiod och 50-talets nedläggningar, till dagens robotstyrda massproduktion.