HSN: Sjukvården måste få kosta

Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, behöver 48 extra miljoner för att bli av med sitt underskott.

Stefaan de Maecker. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.

Stefaan de Maecker. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.

Foto: joel nilsson

Gotland2015-03-25 15:20

I arbetet med Strategisk plan 2016-2018 har HSN kommit fram till att vissa kostnader måste prioriteras för att kunna hålla en god kvalitet. Det viktigaste är att få bukt med rekryterings- och bemanningaproblemen samt vårdkvalitet.

– Det är ganska historiskt att nämnden går ut med ett äskande, det har vi gjort efter noga övervägande, säger nämndordförande Stefaan de Maecker (MP).

Nämnden begär sammanlagt 64 miljoner kronor i ramförstärkning, inklusive 16 miljoner som redan tidigare beviljats, av Regionfullmäktige. Man vill också att 8 miljoner i investeringsmedel för en magnetröntgen skjuts upp från 2016 till 2019, samtidigt som man vill ha 5 miljoner till en pott för mindre byggnationer under 2016.

Stefaan de Maecker vill inte spekulera i hur utsikterna ser ut att få det önskade tillskottet.

– Vi är väl medvetna om regionens ekonomiska resurser, men det är ingen lösning att inte tillföra pengar. Man lurar bara sig själv om man gör en budget som man vet inte kommer att hålla. Vi bedömer att de 16 miljonerna kommer att räcka framöver, men det är viktigt att få bort den här ryggsäcken av underskott, säger han.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett underskott för årets första två månader på -5,4 miljoner kronor och nämnden bedömer att verksamheten inte kommer att ha en ekonomi i balans vid årets slut.

– Det är framförallt läkemedel, personal och utomlänsvård som kostar mycket pengar, säger Stefaan de Maecker.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om