Hovrätten: Det var inte mutor

Det var i september 2003 som första rättegången mot rederichefen, och ytterligare tre personer, hölls på Gotland. Mannen tog livet av sig i häktet och de andra dömdes till fängelsestraff. Två åtalade frikändes senare medan den tredje tog sitt straff.
Nästa steg i ärendet var att utreda om de 11 miljoner kronor, som rederichefen fått inbetalt på sitt konto, var mutpengar. I så fall skulle staten ha pengarna. Gotlands tingsrätt ansåg att det var lagliga rederirabatter och åklagaren överklagade domen till Svea hovrätt. De har nu avgjort att åklagaren inte lyckats visa att rederichefen tagit emot mutor.
- Hovrätten ställer näst intill oöverstigliga beviskrav, kommenterade chefsåklagare Kjell Lilieholm domen.

Mer framskjuten ställning
Han får stöd av nämndemannen Denis Frick som hade en skiljaktig åsikt i hovrätten.
- Det är enligt min mening visat att rederichefen begärt och erhållit otillbörlig belöning från underleverantörer i samband med byggandet av tre olika färjor, sa Denis Frick.
- Det är inte trovärdigt att två av varandra oberoende och kända företag i branschen skulle ha så inkompetent personal att man aningslöst gör utbetalningar av detta slag, säger han som pekar på att rederichefen otvetydigt erkänt brottet innan han tog livet av sig.
Övriga ledamöter i hovrätten ansåg att rederichefen tagit emot pengarna som rederirabatter och att han hade haft rätt att göra det. Stöd för detta har de hittat i en granskningsrapport som gjorts av Gotlandsbolaget samt av berättelser som lämnats av företrädare för underleverantörerna.
- Rederichefen har haft en mer framskjuten ställning än rederiets företrädare velat medge, säger hovrätten.

Skickliga parader
Dödsboet efter rederichefen, som är motpart till åklagaren, företräds av advokat Jonas Reiner. Han hävdar att Gotlandsbolaget visste om att det var rederirabatter som betalats ut till rederichefens konto.
- Rederiets företrädare har skickligt parerat det här, säger han.
Om Svea hovrätts dom fastställs får Jonas Reiner reda ut vilka tillgångar som finns i boet. Sedan är det dödsboet som har sista ordet om hur tillgångarna ska fördelas.
- Det är oerhört svårt att säga vem som ska ha pengarna, säger Jonas Reiner.
- En logisk följd av domen är att åklagaren överklagar till Högsta domstolen och då dröjer det innan pengarna kan fördelas, tror han.

Granskat i Finland
Ekobrottsmyndigheten bekräftar att de ska analysera domen för att se om de kan få Högsta domstolen att göra en bedömning.
- Vi ska inte sitta passiva, säger Kjell Lilieholm.
I Finland har två domstolar granskat ärendet. Där har man utrett om en Wärtsilä och en av deras tjänstemän gjort sig skyldig till givande av muta. De har också kommit fram till att det var rederirabatter. Domen har överklagats till Högsta domstolen.